Ja, nu har klockan passerat
tolvslaget och det går att säga
god fortsättning till er alla.
Så länge höll jag mig in på
nya året, med ett nytt inlägg ;)
Ny mapp…
Japp, nu var det sista
mappen man gjorde under
digitalkort/2012/december/nyårsafton
för detta år. Tänk imorgon ska man
göra en helt ny mapp och påbörja
2013….
Årets nyårsaftonsmorgon…..
Årets nyårsafton började med ganska
trötta personer. Max hade en jobbig natt,
jag som trodde han var frisk och så ojade han
sig genom natten, var täppt och orolig.
Men sedan när vi började piggna till och en ny
dag börjat, blir ju allt bättre. Härlig start på
dagen med Max som lättar upp hela atomsfären
med sin uttryck och som gör att man får börja
dagen med ett leende.
Jag och Max storasyster hade redan
satt oss vid frukostbordet, då Max och
pappsen kommer in i köket och då säger
Max:
”…hej tjejor…hej snippor” :))
Han börjar verkligen få kläm på
hon/han nu, speciellt vad det
gäller om man har snopp eller snippa ;))
Nyårsaftonsdag….
Resten av nyårsafton fick vi idag göra till
en sån där familjedag. Vi hade ju inget
inplanerat dagen till ära och för att det
inte skulle kännas alltför trist framförallt för
Max storasyster, så for vi in till stan på dan,
bytte lite julklappar och shoppa lite, lunchen
blev på Max hamburgerrestaurang såklart ;)
Nollgradigt ute och helt underbart väder
så barnen sedan ute i snön och backen och
lekte. Snacka om en hundvalp som diggar att
det är varmare ute, helt galen och jaga snöbollar
och följde även med i madrassbacken i famnen ;)
Lite otippat på en nyårsafton, så städade jag
ut julen, förutom stakar och stjärnor i fönster
och pappsen skottade garagetak ;)
Mysig middag….
Sedan gjorde vi en
god middag….
…lite extra mysig middag och dukat lite fint
och med mycket ljus.
Andra otippade…..
Sedan var det kanske även lite
otippat att jag tog på mig och tog
en promenad på nyårsaftonskvällen,
men vi har ju en 5:e familjemedlem
numera och han och jag tog en kort
med härlig promenad i det varma vädret.
Tror han kommer tillföra det nya året många
bra nya rutiner ;)
Lagomt hem till att få se Grevinnan & Betjänten
på TV och så härligt höra dotterns gapskratt till
detta, så som man själv gjort i många år och den
är ju bra…riktigt bra…jo vi skrattade, även vi, i år !
Solsidan…..
Vi kollade runt lite bland kanalerna
men hitta inget som vi ville se, utan vi slog
på solsidan igen, som vi plöjer igenom från
början till slut och de är ju så bra.
När vi sedan kikade på ”bloopers”
efter själva avsnitten, så skrattade vi nog
så tårarna kom fram. Det är ju så bra.
Avsluta med tomtebloss….
Efter flera timmar framför
solsidan (!!) med diverse snacks
så gick vi ut med tomtebloss….
….tomtebloss är ju väldigt barnsligt
och skoj, synd bara att de brinner så lite länge.
Men roligt hade vi en stund och för ovanligheten
frös vi ingenting (!) annars brukar man stå på
nyårsafton och det kan vara minus 25 grader
oftast och nu kunde vi stå utan vantar och inte
frysa ;)
Äsch….
Jag som sa till barnen och förmanade
dem innan vi skulle ut ”…att bränn nu inte hål
i någon jacka eller så” och så är jag själv ouppmärksam
och står med ryggen mot Max som då bränner ett hål
i min jacka :( Skit oxå !;)
Få se hur vi mår imorgon, Max verkar ju
pendla lite fram och tillbaka i sin feber, även idag.
Själv kommer symtomen mer framträdande
morgon och kväll och man vet inte om det riktigt ska
bryta ut till något.
Men med det program som vi ändå haft idag,
trots att vi varit mycket hemma, så är jag lur att
kroppen min inte vill att jag lägger mig still i en säng,
för när jag sluter ögonen för ett ögonblick, så går det
runt, runt, runt….inget bra tecken.
Men hej hopp imorgon är det en ny dag
nya möjligheter och ett helt nytt år !!!
…eller det är det ju redan,
nu står det 2013–01–01 00.28 ;)
Ett nytt liv... 
Hej. Tänkte lite på max. det är oerhört viktigt att ni lär han nu tidigt att man inte säger snippa tex. För barn med utvecklingstörning har svårare att förstå att man inte använder de orden.
Har praktiserat med vuxna med just downsyndrom .härliga personer, men dock tröttsamt att de inte fattar riktigt att man inte pratar om köns organ. är väl okej om brukaren vill prata om kroppen och vad som händer med den. men då med sin kontaktperson.
Och inte gå runt och göra fel saker.
Nu är det sött. men tänk dig max som tonåring, om han går runt och pekar på snoppen eller säger snippa. eller andra olämpliga saker.
med ett standard barn kan man skämta om det. för de kommer över den fasen. men barn med downssyndrom kan man inte skämta på så med eller uppmuntra det genom skratt.
För de ser allt för ofta i svart eller vitt. Antingen får man säga så eller så är det fel. Och de tänker ofta konkret att det är här okej. tex för min personal sa det. så det är viktigt att alla som jobbar runt max är övertydliga med vad som är okej eller inte .
Säger detta i all välmening. då jag inte vill att max ska bli en av de där jobbiga brukarna som man bara önskar går in till sig själva igen.
okej, förstår vad du vill säga.
Men säger ändå ett litet hallå?!
Det hör ju till max utveckling att lära sig vad det heter
och såklart kommer vi ju inte uppmana honom
till att gå och säga det, det är ju ungefär som när
de första svordomarna dyker upp hos barn, det är
ju något man inte ska gå runt och säga, men det är
ju lite förbjudet gulligt på något sätt ;)
Känner att jag inte kan släppa denna kommentar,
den känns ju så himla fel alltså, känns faktiskt inte
som om du inte ens är lämplig att jobba med dem
som har ett särskilt behov av stöd, när du skriver:
”…..då jag inte vill att max ska bli en av de där
jobbiga brukarna som man bara önskar går in till
sig själva igen.” Hur kan man skriva så? Fy fan!
Samt att du skriver att med ” standardbarn, kan man
skämta om det, men inte med barn med Downs syndrom!
Hör du själv hur du låter!? Hela din kommentar
känns som en förolämpning och både jag och min man
blev verkligen illa berörd, och den förstörde
verkligen min dag!
Hej! Kan inte säga att jag håller med för fem öre. För det första är det farligt att generalisera alla personer med utvecklingsstörning eller downs syndrom och för det andra behöver man inte leta särskilt länge förrän man ser sk normalstörda ungdomar och vuxna som använder runda ord eller könsord. Man behöver bara sätta på MTV för att se folk som tar sig i skrevet. Folkvett är något man lär sig oavsett om man är utvecklingsstörd eller inte och genom att tabubelägga vissa saker kan jag garantera att det snarare får motsatt effekt!
Verkligen tragiskt att läsa hur man väljer att jobba med dessa brukare… MÄNNISKOR… Och önska att de ska stanna inne på sina rum… För att de inte uppför sig enligt ”standard” …
Jag hoppas innerligt att du anonyme byter jobb så att någon annan som VILL jobba med dessa härliga människor får göra det…
Jag kan förstå din välvilja att tipsa oss föräldrar om att lära våra barn ett bra beteende. Men de går igenom olika utvecklingsfaser, precis som andra. Och det är vi föräldrar medvetna om… Och om du anonyme hade följt Annas blogg så hade du också haft koll på att Anna är MYCKET väl medveten om Max och våra barn med ds behöver tränas… Vad som är rätt och fel. Anna… Du är fantastisk…
Lustigt att de som _jobbar_ med personer med DS alltid tror sig veta bättre än de föräldrar som _lever_ med den personen 24/7.. :-D
Anna- din kille är bara för cool!! Älskar att läsa om honom, sån levnadsglad och trygg grabb. Helskön. =)
Du har ”praktiserat” med brukare? Oerhört provocerande att du skriver om ”jobbiga” brukare o generaliserar hejvilt! Detta visar din inkompetens både socialt o yrkesmässigt o jag Hoppas att du väljer att jobba med något annat än ” jobbiga” brukare!
Usch, jag känner också att jag blev väldigt illa till mods över kommentaren här ovan. Finns det de som inte vill ha att göra med sina brukare? Och får inte barn med DS vara barn lika mycket som ”standard”-barn? Nog tror jag att det mer är en fas, kiss och bajs-åldern liksom, än något som satt sig i huvudet. Nejdu Anna, jag hoppas att du inte tar åt dig alltför mycket, för detta håller inte jag med om! Jag tänker att det är helt sunt och att det är något som Max tycker är väldigt roligt just nu!
Och det ser ut som att ni haft en väääldigt skön nyårsafton med härligt familjemys! Hoppas nu att ni får vara lite mer frisk under 2013.
Kram!
Vad är det för människa som yttrar sig om vad man ska och inte ska göra, och hur kan denna jobba med människor, och vara då feg att vara anonym. Vissa saker kan man behålla för sig själv!!!! Max är helt fantastisk och varför skulle han bara trögare än något annat barn?? Vart tog alla lika värda vägen?! Usch nu blev jag arg och upprörd!!! Anna du är en fantastisk mamma och Max är en fantastiskt härlig kille!!! Kram till er och god fortsättning!!
Tack Therese! God fortsättning på er oxå!
Det var ett tråkigt inlägg från dig anonym.
Max är ju i åldern när han lär sig olika begrepp och snippor och snoppar är ett av dom. Jag vet att även barn med Downs syndrom kan skämta och skoja. Livet vore vansinnigt tråkigt om man inte vågade skoja om saker av rädsla för att barnet ska lära sig fel!
Jag tycker att du ska fundera på hur du ser på dina brukare. Jag förstår att vissa personer är en större utmaning att jobba med precis som alla vi andra människor, men alla har lika värde!
jag har 4 barn och 3 av dom har gått igenom alla möjliga faser som hör till när man växer upp. Både kiss och bajs och snopp och snippa.Att du som anonym tycker att mitt 4:e barn inte har rätt att säga dessa förbjuda ord pga att hon har ds. Och i dina ögon blir en besvärlig brukare som skriker könsord gör mig så otroligt ledsen.
Att du har praktiserat med människor med ds gör dig inte till en expert inom området . Jag jobbar själv på en gruppbostad och har jobbat där i 16 år och ingen av dom som bor där går runt och skriker könsord.
och dom har alla gått igenom dessa faser presis som alla andra barn …. det hör ju till.
till dig Anna vill jag bara säga du har en underbar son med snopp och jag en underbar dotter med snippa
kram Anette
Blir för det första så sjukt jävla arg på att nån som DU verkligen jobbar med någon som MITT barn,jag skulle va skit stolt över min son om han kunde säga dom orden eller nått ord alls,och tycker man det är såå jävla störande eller jobbigt så har jag bara 2 ord BYT JOBB!!!!
”..i all välmening” Människor placeras på instutioner – i all välmening. Barn segregeras – i all välmening. Människor utesluts från vårt ”standard-samhälle” – i all välmening.
Det finns en mycket bra begrepp som stämmer väl in på ”kommentarsdebatten” här – Välviljans Apartheid, jag tror inte att begreppet behöver närmare förklaring.
Anonym nr1… Dig vill jag inte ha på min sons boende i framtiden, det är oron för att få sånna som dig, som jag skulle välja att ha mitt barn hemma lääänge….. Det är oro ändå att lämna iväg sitt barn, kanske ett barn som inte kan förmedla om det inte trivs med sitt boende och SIN personal, personal som i första hand ska finnas där för dem och få dem att trivas i sitt hem… Det är brukarens HEM!!!!!! hur skulle du vilja ha det hemma??? Inte ditt jobb att sitta i fikarummet å ha ” bekväma” brukare…. De är där för att de behöver, inte för att de vill eller har valt det i sitt liv…. Helt utlämnade åt personalen, som förhoppningsvis oavsett beteenden, möter människan med respekt, pedagogiskt och kan tillföra glädje, aktivitet och med förnuft behandlar som du själv vill bli behandlad!!!!!
Jag ser inget fel med att barnen säger snippa eller snopp min dotter med Ds säger det också likaså hennes syster. Självklart ser man ju till att dom inte går och säger det rakt ut till folk. Det är en fras alla barn går igenom med eller utan down syndrom. Det är ju samma med kiss och bajs åldern det är en period som det flesta barn också går igenom. Tycker Anonym 1 har så fel i det som sägs. Blev chockad och arg när jag läste det.
Mvh Johanna
Men fy, du anonym nr 1! Du är inte ett dugg lämpad att jobba med det du gör! Såna ordval du nu skrivit gör att du inte är värd mycket i mina ögon! Sök ett jobb där du står ensam på ett lager och packar kartonger! Stackars underbara människor som måste finnas runt dig, dem är värda så mycket mer!
Önskar att jag kunde uttrycka mig så bra som övriga men det betyder inte att irritationen av anonym 1s inlägg är mindre.
Varför ”kategorisera” så himla tidigt?
(Varför kategorisera över huvudtaget? )
Kan du inte acceptera att Max och alla andra DS barn är just vad de är; BARN!
Låt dem få vara barn & ta sig igenom denna fas precis som alla barn.
De personer som skrämmer mig mest är de som ger intrycket att ha kunskap inom något område men faktiskt inte har det.
(Kanske ska man ifrågasätta sig själv om man verkligen har den kunskapen bara för att man har PRAKTISERAT med personer som har DS.
För mig gör det inget om jag träffar på ”Svensson på gatan” som undrar om det inte är så att DS personer är väl alltid glada, musikaliska osv.
De går att prata med & säga att de är precis som alla oss andra, det där som gör oss unika.
Vi är alla olika.
Nu känner jag inte Max, men följer man denna blogg ser man ju direkt att han är en underbar skön liten buse med glimten i ögat. Att man kan (kommer att kunna) skämta med honom finns det nog ingen tvekan om.
Till dig anonyma som gjorde det första inlägget, jag har jobbat i 22 år med personer med down syndrom och andra funktionshinder, både på gruppboenden och som personlig assisten, dessutom är jag mamma till en prins med ds på 2 år. Först blev jag så otroligt arg när jag läste ditt inlägg att jag inte kunde svara på det för då hade jag nog sagt en massa jag ångrat, men nu när det gått några timmar så känner jag mig mest ledsen. Hur man ens kan säga sånna saker som du gjort, om jag hade haft en arbetskamrat som sagt saker som du nu skrivit hade jag inte velat jobba med dig, känner mig så otroligt ledsen att du hamnat på fel plats i livet. Det är så otroligt roligt att få jobba med dessa unika människor, vissa dagar är toppen vissa dagar kan det vara tuffare, men aldrig att jag känt att det skulle vara skönt att dom gick in på sina rum, vi är ju där för att stötta och hjälpa, och nu när jag har min egen fina kille så har jobbet fått en ännu djupare mening. Jag hoppas du tar till dig allt som alla skrivit och tänker om, du kanske passar bättre på ett jobb där du inte arbetar med unika och fina funkismänniskor.
Anna Kruth
Ja Anna du vet verkligen vad det innebär
och det känns som alla är lyckligt lottade
att få ha dig i sin närhet. Tack för att du delade
med dig!
Anna, jag beundrar dej för allt vad du gör för Max och för hela din familj. Du är den bästa mamman för Max. Vad han kan mycket och vad duktig han är. Blivit så bra på att prata och är skojfrisk och så gullig. Din träning med honom har gett fina resultat. Tack för att vi får läsa om er vardag.Jag vågar påstå att jag har läst alla inlägg. Det är så trevligt att få följa med Max utveckling. Jag önskar ej ett Gott Nytt År!
Tack Liza, det värmer gott att du
läser bloggen. Önskar även er en god fortsättning!
Hörredu anonym nummer ett, i all VÄLMENING kan du dra åt helvete. Jag hoppas att ingen mer människa, vare sig med downs eller utan, nånsin kommer behöva råka ut för dig. Sök jobb på ett skrotupplag istället, där kanske du skulle passa. Gå där och tomta, tömma gamla bilar på olja, knacka in nån bilruta och inte behöva råka på en enda levande människa på åtta timmar.
Jag önskar dej och din familj ett Gott Nytt År, ska det förstås stå.
:)
Åh så mycket jag skulle vilja säga till anonym nr 1, mycket har ni andra redan skrivit och jag hoppas denna person läser kommentarerna och sedan även byter jobb. Kontorsjobb kanske? Det jag reagerade på när Max kopplade ihop mamma och syster med snippor är ju hur duktig han är som faktiskt gjort den kopplingen! Det är ju ett framsteg och varför skulle inte våra (ds)-barn, precis som andra barn ta sig igenom snopp och snippa/kiss och bajs-åldern??? Det är normalt – för ds eller inte ds så är dem BARN. Och som någon annan skrev, har man läst Annas blogg så är man väl medveten om att Anna vet vad DS handlar om. Du gör ett grymt bra jobb Anna, du har en otroligt härlig blogg och en härlig familj och jag älskar alla tips du kommer med:D
Tusen tack Johanna!
Ett ledsamt inlägg av en anonym signatur som uttrycker sig plumt och oproffsigt. Som kommuntjänsteman ogillar jag begreppet ”brukare” och som mamma till ett mandelöga ogillar jag ditt resonemang.
Hej. Jag jag ber om ursäkt för att jag uttryckte mig så plumt. Känner jag måste ge en förklaring som absolut inte är en ursäkt.
Där jag praktiserade så var jargongen rätt så rå. Och för att förklara vad jag menar så är det ju så att vissa brukare är jobbigare än andra. Men alla brukare är lika mycket värda helt klart. Men på det här stället jag praktiserade på så var det väldigt turbullent. och brukare som faktiskt inte var lätta att jobba med.Och då sa en kollega till mig. att ” jag önskar man lärde sina ds barn att inte säga köns ord” ”för det skulle slippa uppstå så pinsamma situationer i stan då” och ja det var faktiskt skönt när vissa av brukarna gick in till sig själva igen. Men detta sa jag aldrig till dem utan jag uppmuntrade dem till att vara i gemenskapen för att lära sig socialt sammanhang. sen vet jag personal som högt och ljudligt suckade när vissa brukare kom in i gemenskapen. Jag trivdes inte med all personal jag jobbade med . Men en del var helt underbara. Jag tror inte alla ni som skriver här är perfekta änglar och inte ibland känner er jätte pigga på jobbet om ni hade haft någon/några brukare som inte skötte sig i gemenskapen tex. utan alltid bråkade med någon. tillsisst fick vi sätta riktigt riktigt hårda regler. Men sen kunde vi ju inte göra som med de utan npf.
Utan vi fick förklara med ord och bilder. Och vissa personer fick inte vara i gemenskapen för en viss tid. De brukarna med autism och adhd blev aldrig portade för de förstår inte riktigt på samma sätt orsak och verkan och har mer svårt med de sociala. De med ds var vi lite hårdare med. inte de med ds och autism då.
För vi visste att de som hade ds på vårat boende förstod orsak och verkan.
Och då körde vi stenhårt. och vi bytte även personal under den här tiden. Idag jobbar det bara underbara personer där.
boendet har strikta regler. Just för att det kan vara extra svårt när man har tex autism. och även ilband vid ds och andra npf att förstå sociala samhällsregler. och det är ju viktigt för brukarna att de kan detta så de får vara med i sammhället.
Till exempel
inga könsord
inga svordomar.
Visa hänsyn och respekt
Lyssna på personalen
Diskutera gärna men i trevlig ton.
Och ja Max verkar vara en underbar go unge:)
och ja jobbiga brukare är väl fel ord.
Hoppas ni läser det här .
I mina ögon kan du inte förklara dig. Tänk, att som förälder behöva sätta det käraste man har i klorna på såna som dig. Den framtidsutsikten får mig att vrida mig i kall, ond ångest på nätterna. Du är en dålig människa. ”Vi körde hårt med de med ds för de förstod orsak och verkan”?? Byt jobb. Och dra åt helvete sen.
Jag läser och tänker på hur det skulle vara om någon bestämde hur jag fick vara i mitt hem. Jag läser och tänker på hur min son skulle fara illa och inte kunna berätta det. Jag läser och önskar att ALLA instutionerna kunde lägga ner, det du beskriver är en intuition… inte ett hem.
Du anonyma person som säger att du jobbar med utvecklingsstörda personer.
Du är tyvärr en sådan person som gör att jag med skräck ser fram mot mitt barns liv som vuxen och troligen då vara i behov av sådana som dig.
Efter att ha läst det du skriver så mår jag otroligt dåligt av ditt sätt att beskriva dem du jobbar för och ditt sätt att tänka. Jag hoppas innerligt att mitt barn får kunniga personer runt sig när hon blir vuxen.
Din förklaring på din kommentar köper jag tyvärr inte heller och gör mig fortfarande rädd för mitt barns framtid att hon ska få sådan personal runt sig som tänker som dig.
Byt jobb för enligt mig har du helt hamnat i fel yrke.
En som INTE är anonym!
Anonym – Du är helt dum i huvudet! Du menar på fullaste allvar att föräldrarna inte ska lära ut namnen på våra könsorgan för barn med DS för att de kan ”säga något vid olämpliga tillfällen” Åk till vilken vanlig gymnasieskola som helst och hör språket där – med lite tur kanske du inte hör orden fitta och kuk. Vilken planet bor du på som generaliserar människor på det sättet. Är det värre att en person med Ds säger kuk i parken än en utan Ds? Hoppas att du aldrig mer behöver arbeta med människor. Jag betalar gladeligen skatt till ditt bidrag så du ska slippa arbeta mer, eller att du vinner några miljoner på lotto. Hoppas du går in i dig själv!
Tror den mentaliteten är vanlig tyvärr, finns många som borde byta jobb….. Och vi mammor blir bara störningsmoment i deras ”arbete” med brukarna:-/…. Skönt att vi har många år dit med sonen….. Heja alla mammor å pappor som kämpar för bra boenden i dagsläget, som från äkta vårdande kärlek vill det allra allra bästa för sina barn, för att få veta att de har det riktigt bra, för att få ro inför den hemska tanke att lämna denna världen och sitt älskade barn i vården utlämnade åt personalen som avgör dess framtid……
Men nu blev jag genuint väldigt ledsen.
Barnen som kallades Brukarna eller barnen som kallades Det…
I mina öron är det exakt samma uttryck.
Att kalla ett BARN för brukare måste vara bland det känslokallaste jag någonsin hört, kalla barnen med DS för DET lika gärna.
Så otroligt skrämmande människosyn från en som jobbar med dessa människor.
Stackars familjer som måste lämna sina dyrbaraste skatter till dig…
och det jobbiga är att ”anonym1” lärt sig detta förhållningssätt av den ordinarie personalen… :-(
jag fick lära mig brukarna när jag gick gymnasiet. självkart när vi träffade ”brukarna” Så kallade vi dem vid namn. Och i deras hem fick dem ha vilka regler de ville .Men gemenskapen. som är ett gemensamt utrymme hade vi hårda regler .visst är det väl bra om era barn lär sig var könsorden heter.
Tyvärr i mitt arbete har jag träffat på föräldrar som inte släppt sina barn . utan varit med och styrt arbetet. Givetvis är föräldrarna super viktiga.
Men det är ju så att det är dagcentret, boende, och gode man/förvaltare har ett väldigt stort ansvar och är en oerhörd hjälp för oss som jobbar.Och faktiskt så bestämdes inte dessa hårda regler bara av oss personal .Utan vi hade ett brukarmöte . På brukarnas schemans stod det boende möte.
De brukarna som inte kunde vara med pga autism eller även de med ds som inte kunde va med för att det var för jobbigt. Där gick kontakt mannen till brukaren runt och pratade antingen med bilder eller rit prat.
Så gemensamt efter några veckor kom vi fram till hur vi ville att tonen skulle vara .Och då fick varje brukare. alternativt gode man/ förvaltare om inte det fanns deras kontakt man på sjukhuset.
För ja föräldrarna är viktiga för det sociala men ni måste även låta oss som har utbildning ta över. Givetvis pratar vi med er. men vi kommer även prata med erat barn och gode man/förvaltare sen och kolla om de tycker beslutet är bra.
ni ser det för hårt. Min bästa kompis jobbar på en gymnasiet som lärare.
och ja jargongen är hård. men min kompis är en hård mentor. och jobbar hårt med att få bort dessa fula ord.
och om våra brukare svor i sina egna lägenheter så fick de göra det.
och att vi var hårda mot vissa med DS. Var för att de hade på diagnos även trotts syndrom. och det var på läkare och i dessa fall förvaltares ordnation att vi skulle vara sten hårda.
De fall de med autism där det var trotts syndrom inblandat hade vi fått andra direktiv. så vi jobbade/jobbar inte utan att prata med ansvarig läkare. God man /förvaltare. och dagcenter. Tex de med autism det var mycket rit prat och scheman .
Det var det med vissa av de med DS med .
Men en del av brukarna med DS var väldigt högfungerande.
Och var på väg till helt eget boende med bara boende stöd.
Och därför var vi extra hårda även med de. Men inte utan att deras samtyckte eller att läkaren okejade det.
Och ja ni föräldrar måste ta ett steg tillbaka och bara vara föräldrar i många fall. Det som ni kan göra som är hur bra som helst om brukaren fortfarande bor hemma är att ni skriver ner vad brukaren har lärt sig att göra hemma/ vad brukaren inte kan/ vad brukaren har svårt för i hemmet .och beteende i hemmet
Men kommer brukaren från ett annat bonde eller familjehems placering.
Och inte bott hemma på något år. Då ser vi gärna att ni bara är föräldrar och. pratar med gode män /förvaltare vid klagomål. För vi personal vi jobbar på direktiv som kommer ifrån arbetsledare och läkare.
Så döm inte.
Vänligen… Döm inte oss föräldrar och våra barn heller innan du känner oss.
Tur att vi lever år 2013! Vi får hoppas på ny, kunnig peronal med öppet sinne, som tar vid- där du slutar. Eller ännu hellre, som kommer in i ditt liv och får dig att tänka om! Klarsynta människor som spränger alla dessa uppräknade ramar och inser att varje individ, med eller utan funktionshinder, är unik och ska behandlas utifrån sina egna förutsättningar. Men, liksom små barn måste genom ”könsorgan-fasen” och tonåringar genom ”fuck-off-fasen” måste du väl med din text, som för övrigt osar tantvarning, genomlida ”Jag-vet-absolut-bäst-fasen”. Du kunde åtminstone lära dig skriva med stor bokstav och punkt så vore det lättare att läsa.
Man kommer så mycket längre med positivt tänkande, förstår du! Pröva det i år – kanske du börjar trivas bättre med dina klienter och hoppeligen de med dig!
jag är endast 24 år. och ja jag har öppet sinne .Men på det stället är det väldigt strikt just pgav att brukar kretsen. det är därför några flyttar till helt eget boende och andra flyttar till andra boenden. för vi måste va så strikta. i deras hem är det ju inviduella regler såklart.
Kanske några flyttar just för att det är så strikt? De kanske önskar lite mer omvårdnad … Därmed menar jag inte att man inte ska ha regler… Det ska man… Men glöm inte bort att många av våra skatter blir deprimerade av att hamna hos er… Ta och fundera på det… Och ni kanske får människor som mår bättre?
Vi har väldigt god omvårdnad. och vi har bestämt det så tillsammans med brukarna och deras gode män och förvaltare. vi måste ha det så strikt pgav att vissa med autism på boendet inte fixar att bo där annars. och nu i jul var nästan alla med till Liseberg. och de brukarna som inte fixade det pgav för mycket folk eller annat. åkte iväg på egen utflykt med sina kontaktpersoner. vi var ett härligt gäng på 7 brukare och 3 personal. Innan vi åkte bestämde vi tillsmans med brukarna vilka regler som gäller när man är på Liseberg. som en del i social träning. och de uppförde sig exemplariskt:)
tex inte gå ifrån gruppen utan att meddela det .och det är bara ur säkerhets synpunkt att vi måste veta vart alla är.
Sen var det några som ville gå själva i parken. och det fick de. Men vi personal sa bara kom ihåg reglerna bara.
Reglerna har vi till för att det har hänt att någon av de boende har uppfört sig illa på offentlig plats och då mått väldigt dåligt över alla blinkar och kommentarer. och de som bor där idag mår jätte bra.
De trivs med de strikta reglerna. Sen som jag sa så är det deras regler som gäller i deras hem. Men sen måste de följa reglerna som gäller i ett hyres hus. inte spela för hög musik. och ska de ha fest måste de sätta upp en lapp så alla kan se. och meddela någon personal. pgav av brandsäkerheten.
Och några av de som var med till Liseberg valde att åka tåg med sina kompisar. Och det är jätte roligt. För det är för många av våra brukare svårt att åka kommunalt. Fast nu åkte de inte helt själva utan de hade med sig en av brukarnas kontaktpersoner. Men den kontaktpersonen höll sig lite i bakgrunden men vad ändå med och kontrollerade så de kom av på rätt ställe . och kom hem igen tryggt och säkert.
Och sen de brukarna som ska flytta helt till egna lägenheter de har ju givetvis mycket mer ansvar. för de klarar sig själva så bra.
det är 4 brukare som ska flytta helt själv nu. och de valde faktiskt att åka mycket tidigare än oss andra till Göteborg för att handla och träffa sina respektive.
Vi har gett dessa föräldrar väldigt mycket beröm för hur de har tränat sina barn.
De andra föräldrarna får med beröm.
Och när de här brukarna flyttade in för några år sedan trodde vi att de kunde flytta till ett mer självständigt boende men fortfarande med personal dygnet runt.
Så vi är glada över vårt arbete.
Men fram för allt för brukarna.
Visst får de fortfarande stöd av oss.
men det alla roligaste är att desa 4 brukare trivs så bra i varandras sällskap så med mycket envishet har de hittat 4a lägenheter i varandras närhet så de fortfarande kan umgås.
Och vi får 4a nya härligare brukare.
Det tråkiga är att du inte förstår våra reaktioner. Att du tror att en gymnasieutbildning och lite praktik ger dig mer erfarenhet än oss föräldrar. Att du hamnat i en miljö där föräldrar ses som ett hot, snarare än en resurs.
Är det bara jag som hakar upp mig på ordet BRUKARE? Blir snart galen på det användandet av detta ord i dina långa förklaringar som du lägger ut här.
Ger beröm till föräldrarna? Hade någon gett mig beröm för att min dotter är bra tränad hade jag anmält denna person rakt av.
Jag uppfostrar mina två barn lika den ena har ett funktionshinder den anda inget och jag lär mina barn samma saker och det är vanligt hederligt uppförande.
I dina inlägg här så ser inte du dem du jobbar för som vanliga människor med olika behov och sätt att vara utan du ser dem som en grupp av ouppfostrad vård offer.
Du har också genom dina inlägg gjort att jag ALLTID kommer vara med i mitt barns vuxna liv och övervaka så länge jag lever så sådana som dig inte tar över mitt barns sätt att tänka och vara. Jag uppfostrar mitt barn med funktionshinder till att ta egna beslut, att vara så egen som det bara går att vara och kunna leva ett så fritt liv som hon någonsin kan men på grund av dina inlägg här så måste jag jobba ännu hårdare för att se till att den hjälp som hon troligen måste ha när hon blir vuxen blir av personer som har ett tänkande som inte är som ditt.
Åter igen byt jobb.
Jag är fortfarande inte anonym heller.
använder ordet brukare eftersom det är det som används. och nej vi ser inte föräldrarna som ett hot. men vi har sett föräldrar som tagit över helt. och inte låtit oss jobba. Ha själv en kompis vars syster har downssyndrom. och det är en helt underbar tjej. Och jo ni tränar era barn lite extra.
i språket tex.
Jag gör ett väldigt bra jobb. och de brukarna jag jobbat med och fortfarande jobbar med ibland på helger och under sommaren tex. Brukar ty sig till mig. Och många tycker det är jätte bra att jag inte berättar vidare det brukaren sagt till mig.
Ett exempel en av våra brukare hade en mamma som verkligen la sig i. Vart hennes barn var. vem barnet umgiks med. så jag satte mig ner med brukaren och frågade. vad vill du att din mamma ska veta?
Och jo vi ser föräldrar som en jätte resurs. Så länge det låter sina barn vara vuxna och inte ser dem som som små barn. vilket många föräldrar gör.
Och Lena Jonasson. om du som du säger kommer över vaka ditt barn. så kommer du tillsist bli portad ifrån boendet. och inte få prata med personalen.
Har en kompis som jobbar som personlig assistent. även där är jag och jobbar ibland. och den mamman var vi tvungna att skicka till chefen till sist.
För hon lägger sig i hur deras vuxne barn sköts.
Vi tränar brukaren i allt som vi har i vårat uppdrag som assistenter. men även så tränar vi på det som brukaren vill.
Så sluta haka upp er. Ni förstår verkligen inte.
Tänk så här då. Skulle du vilja att din mamma var med och övervakade allt du gjorde?Att din mamma var med och bestämde över ditt liv?
Och de föräldrarna vi berömde blev jätte glada.
För beröm ser så olika ut. Vi har frågat hur föräldrarna jobbat med språk träning. och sagt att de är ju jätte bra.
Så du Lena tänk på hur du själv vill ha det . har du otur kommer du bli utslängd ur din dotters liv helt och hållet för sådant kan fövaltare se till. om de tycker att mamman inte låter barnet få ta egna beslut eller ta beslut med godemanen
Lägg ner nu. Ta in det vi andra skriver till dig i stället. Och övervaka mitt barns behov kommer jag självklart alltid att göra vad du än skriver och säger här och det tror jag alla föräldrar kommer göra när deras barn blir vuxna Och jag kommer inte publicera de du skrivit på min blogg. Detta är det siste jag skriver här till dig för du är någon som jag aldrig mer ska slösa energi på. Men jag håller alla tummar och tår att den person du nu ska jobba för som har DS och andra funktionshinder kommer må bra.
Få se nu om jag förstått saken rätt.
Du (anonym arbetstagare) menar att vi som föräldrar inte ska lära våra barn ord på könen. Har du skickat samma krav till riksdag och regering som ju upprättat kursplanerna där alla elever, grundskola/särskola SKA få lära sig om sex och samlevnad – inklusive ord som snopp och snippa?
Lösningen för att någon/nägra på den gruppbostaden du jobbat på vräker ut könsord i tid och otid är att skylla på att föräldrarna inte tränat sina barn rätt? Försök iställer reda ut varför – och i det är det inte alls säker att en 24-åring med gymnasieutbildning är den som har rätt kompetens för detta.
Du menar också att jag som förälder ska tassa på tå och vänta på att bli berömd för att ni inte ska porta oss? Puh! Tänk på att du skriver till SMÅBARNSföräldrar (visserligen är jag tonårsförälder, men de flesta läsare här)! Du talar om att om vi låter våra barn flytta hemifrån när de blir vuxna så kommer ”ni” att se till att vi inte får träffa våra barn!!!! Men herregud, människa – kolla in sammanhanget! Med sådana hot är det nog bäst att inte låta barnen flytta alls (vilket inte alls är bra för de enskilda – men otroligt billigt för kommunen).
Det jag sa var att föräldrar givetvis är välkomna med förslag och idér. men att vi inte alltid kan genomför dem. och här pratar vi om mammor som skäller och gapar och gör så att stämningen blir väldigt dålig.
Men ja ibland skickas föräldrarna vidare till chefen. för vi kan inte förklara samma sak om och om igen. Vissa saker vi gör och tränar på när barnet är vuxet .tex gå till affären själv.
och mamman är livrädd. han kommer följa med vem som helst.
Då brukar vi givetvis ta oron på allvar.
men även säga att eran son/dotter måste få träna på detta.
och vi kommer prata noga med eran son /dotter om detta.
och du får gärna ringa och fråga hur det gick sen.
men om det gick dåligt. beröm ändå erat barn då för att han/hon försökte.
För i början släpper vi dem kanske bara till när affären.
och ja jag vet att det är många med barn som skriver här.
och jag förfäras över att de inte förstår att man måste släppa taget. och inte övervaka sin vuxna barn. hoppa innerligt dessa föräldrar blir åt sagda på skarpen av personal. För låt era barn vara vuxna. låt oss i personalen ta hand om det.
Och nej jag tycker de borde om forma sexualundervisningen till att killar är i ett rum och tjejer i ett annat. Och om man undervisar utvecklingsstörda att man är extra noga med att förklara att det är viktigt att man är försiktig och använder skydd. och att man använder bilder till undervisningen
Mitt barn är nio år och vi tränar redan på det och hon handlar själv med sin syster som också är nio. Problemet är att du inte fattar något vad vi föräldrar skriver, du tar ej åt dig och du är allt annat än lyhörd och vill inte eller rent av kan inte förstå. Nä nu fortsätter jag mitt dansande med mina tjejer så kan du fortsätta med att försöka förstå.
Och jag som skrev detta är Lena som har tvillingtjejerna men från smartisen blev det svårt med underskriften
Alltså det är helt ok att skolan lär ut ord som snopp och snippa – men föräldrar ska absolut inte göra det… SUCK OCH STÖN
Jag är otroligt glad att det inte är mitt barn du blir assistent till!
jo jag är helt med på vad ni föräldrar säger. och har inte sagt att inte föräldrarna ska lära ut det. utan jag har sagt att föräldrar även ska lära sina barn att det kan va okej hemma men inte borta.
och Lena jag förstår er. Men kom tillbaka och läs det här när era barn är 15-16. då kommer ni förstå.
Hej. har läst och läst och läst. och känner att ni är ju inte schyssta mot anonym 1 hon som skrev inlägget. Hon visade mig detta idag på jobbet. och vi har jobbat på samma boende. och hon är en super duktig med brukarna. Och jag blir mörkrädd när jag ser er föräldrar inte ha förståelse för att när barnen blir vuxna så är det förvaltare /godman som tar över.
För barnen måste få bli vuxna och känna sig vuxna och det gör det inte om föräldrarna ska övervaka. Jag säger till dig min kära arbetskamrat suck. Man blir så ledsen över att föräldrarna har ute inte har förstått att deras barn kommer bli vuxna.
och inte då vill ha med mamma på möten eller på jobbet.
arbetskamrat vi syns i morgon. Ska ta med mig allt det här som är skrivet till våran enhets chef och kolla med henne om hon håller med oss:)
Och det tror jag hon gör. Eftersom det är hon som lärt oss allt vi kan
just det. min arbetskamrat ta inte åt dig. de här föräldrarna kommer inse när deras barn flyttat hemifrån. Vilka konsekvenserna av deras tänkande blir. Jepp arbetskamrat vi sitter och väntar på era underbara barn. som vi faktiskt kallar brukare eftersom det står i våra arbetsböcker. men brukarna brukar vi kalla besökarna. så fort det är i gemenskapen så är de besökare. och i deras lägenheter är vi gäster.
Hej på er, anonym 1:s och anonym 1:s kollegor.
En liten fundering till anonym 1:s kollega (som ska visa enhetschefen och se vad hon säger). Jag hoppas verkligen inte att du menar att hon har lärt er allt som hon kan också?
I så fall verkar det väldigt sorgligt, då måste det finnas någon form av brist, antingen hos henne eller hos er. Jag hörde en annan enhetschef tala om personalen och de boende, där hon betonade att det inte finns vi och dom, utan bara ett vi. Det vill säga : hon arbetade med personalens människosyn!! Något som jag ser som grundläggande för den sortens arbete! Hon pratade också om att vissa föräldrar inte vågar släppa taget, och det blir ju självklart ett stort hinder för frigörelsen….Men ärligt talat, om ni vore förälder och fick läsa de inlägg anonym 1 lagt in, skulle ni känna er trygga med att era barn skulle ha ett värdigt liv på hennes arbetsplats?? Skulle ni med gott samvete kunna låta bli att lägga er i verksamheten?
Jag skulle inte det. Jag skulle inte känna mig trygg om personalen i ”all väl mening” gav mig goda råd så att mitt barn inte skulle bli en av de där jobbiga brukarna som personalen retar sig på och helst skulle vilja slippa. Jag skulle inte heller känna mig trygg om personalen beskriver de människor som de arbetar med som härliga, men att det är tröttsamt när de inte riktigt fattar, eller när personalen tar till riktigt riktigt hårda regler för att lösa problem. Eller att personalen uttrycker att föräldrar visst är viktiga, men att de måste låta dem med utbildning ta över,(istället för att inse att föräldrarna sitter inne med kunskap kring sina barn som ingen annan utbildning kan ge )???
(Och jag skulle framför allt inte känna mig trygg med en person som inte tänkte längre än att att vädra dessa åsikter på en blogg till en förälder till ett barn med DS)
Jag skulle troligen se mig om efter ett annat boende för mitt barn (där de inte heller skulle berömma mig för att jag ”tränat” mitt barn så bra).
Jag hoppas innerligt att er enhetschef får läsa allt och att hon inte har lärt er allt hon kan, utan att det finns mer att hämta där. Och att ni är mottagliga så att det kan ske en förändring!
Värdegrunder kanske kan var något att arbeta med?
jag vill inte vara anonym alls /Sara
Sara har alltså skrivit inlägget som börjar…
Hej på er, anonym 1:s och anonym 1:s kollegor.
:)
Jag vill bara säga att det måste vara fantastiskt för Max att känna att han lärt sig nya begrepp och innebörden dessa såsom flicka/ pojke och snopp/ snippa! Att använda sig av nya ord gör att barn blir väl förtrogna med dem, de övar och prövar och ska så göra, med eller utan funktionsnedsättning.
Det är sorgligt att du, anonym nr 1, skriver föräldrar på näsan och inte jobbar tillsammans med alla runt de boende. Bekymret är din, och tyvärr många andras, människosyn. Vi alla måste sluta sätta in människor i fack, allt från barn till funktionshindrade till invandrare och se allas lika värde. Om du eller dina arbetskamrater har känslan av att tycka de människor ni arbetar med är jobbiga måste ni reflektera över detta och fundera över om yrkesvalet är rätt. Reflektera också över hur det kommer sig att vissa av era brukare säger könsord i tid och otid, kanske har det med ert förhållningssätt att göra? I ett yrke som ert ska man alltid först titta på sig själv och sin verksamhet och inte skylla på de boende eller deras föräldrar. Om en förälder ”skriker” högt, vad beror det på? Den här tråden kan bli alldeles utmärkt som utgångspunkt för diskussion på er arbetsplats. Om ni har en bra och medveten chef kan detta bli början på ett förändringsarbete.
Nu lägger jag ner. Känner att ni är så låsta i era tankar. Och visade min chef allt detta i kväll. för hon jobbar ibland på boendet.
och hon sa att det är fruktansvärt att ni inte förstår vad jag säger. För som hon ser det så jobbar vi på rätt bra. Får här flera med nickningar ifrån arbetskamrater. Sitter och har lite rast. men de boende är välkomna in när de vill. Och där hör jag att det kommer någon i dörren.
Vi har även pratat med de boende om det här .och de tycker det är mycket bättre i gemenskapen nu när det är så strikta regler. för som jag skrev innan så har de boende varit med och bestämt detta.
Det var synd!
Att du känner att vi är låsta i våra tankar. Att du lägger ner. Och det var verkligen synd att chefen tycker att det är fruktansvärt att vi inte kan förstå dig och att kollegorna nickar instämmande.
Fundera på det i några dagar är ni snäll, och se om det dyker upp några nya tankar……..hoppas…….
Jag tror att anonym nr 1 inte alls jobbar med funktionshindrade personer utan är ett lite troll som bara tror hon/han är rolig.
För inte kan någon vara så här okänslig och rent av dum på riktigt? Eller?
Jag är inte okänslig ett dugg. och jag är inte dum .
läs en gång till
de boende har varit med och bestämt reglerna i hus möte
ofta kontakter med förvaltare eller gode man
har om brukaren önskar det även kontakt med föräldrarna.
i de fall brukaren inte har något talat språk, så råd gör vi med läkare och med förvaltare om det är något. Och så pratar vi med föräldrarna rent allmänt om vad deras vuxne son/dotter gjort.
men vi säger också att det inte är som när sonen/dottern gick i skolan,
Att brukaren då är vuxen och måste få vara det.
Att vi givetvis tar till oss av föräldrarnas åsikter och tankar.
Men om inte brukaren gynnas i utvecklingen så måste föräldrarna backa.
Och som du kanske kunde läsa?
så var vi på liseberg. Och vi gör massa roliga utflykter. Allt för att träna den sociala förmågan.
och som jag även skrivit innan alla är individer.
men överlag kallas de som bor där för brukare.
Så nej jag har ingen dålig människosyn.Min sambo tex. sitter i rullstol.
och hans syster har downs syndrom och hans andra bror har autism. så jo även i min innersta krets finns det mycket funktionshinder.
och jag älskar de alla . De är helt fantastiska.
och föräldrarna är så duktiga som tränat sina barn lite extra. och det tycker vi är viktigt att föräldrarna känner.
det är vi extrema fall mamman inte få ha kontakt med oss personal. utan måste gå via förvaltare om det frågor. Och i de här små fallen är det olika bestämmelser. men i en av dem är att mamman och hennes vuxna barn träffas 3 timmar varannan vecka. för det är det här brukaren mår bra av.
med stöd av oss personal.
Japp, där kom det. Lena du har rätt – det är ett troll, puh, jag andas ut.
Och snälla du… Klandra inte föräldrarna om de inte har tränat sitt barn det lilla extra… Och även om de har de… Och verkligen kämpat och slitigt så når inte alla samma mål. Alla är vi olika. Vi gör så gott vi kan… Och ibland är det skönt att också bara få vara mamma … Så ge oss inte dåligt samvete om våra barn visar sig att komma behöva mycket mer hjälp och stöd som andra med ds. Vi gör så gott vi kan…
Men Usch vad ledsen jag blir över att läsa den där kommentaren.
Jag hoppas verkligen inte att min syster anses som en ”jobbig brukare” av personalen som jobbar kring henne, utan att de ser henne som den fantastiska individ hon är även då hon vet att killar har snopp och tjejer snippa….
Löjligaste jag sett, du gör ett fantastiskt jobb som mamma och jag beundrar dig enormt!!!
Inspirationskälla nr1!!!! Låt inte den dumma kommentaren dra ner din fina och positiva inställning
Jag läser anonyms inlägg och funderar om personens arbetskamrater och chef har koll på grundtanken i LSS. Jag skulle varmt rekommendeta en genomläsning av Barbro Lewins bok ”För din skull för min skull eller för skams skull?”. Då kanske anonym med chef skulle börja förstå vad många som kommenterat här menar. Finns många tankeväckande meningar om hur vi tänker kring beteenden hos utvecklingsstörda. Läs den! Just grundutbildning och fortbildning är sorgligt låg nivå inom gruppboenden. Är en fråga FUB drivit länge men inget händer tyvärr.
okej blir bara så fruktansvärt förbannad. läs engång till
1. våra brukare bestämmer i sina lägenheter själva. eller tillsammans med sina förvaltare eller godemannen .
2. Vi personal finns som stöd
3. vi åker ut på resor.
4. Våra brukare vill ha strikta regler i gemenskapen.
5. jag är bakbunden till min chef.
6. De som blir utkörda ur gemenskapen har det beslutet hos sin lss handläggare som bestämt det tillsammans med dessa brukares förvaltare.
6. tillägg. Dessa brukare har inte bara ds utan en massa annat som gör det till en komplex situation. Inget jag tycker om. men ja jag kan inte gå över lss beslut
7. i sommar ska vi en vecka åka iväg med de brukare som klarar av att resa långt åka utomlands. Vi har då jobbat tillsammans med förvaltare och godemän. och lss handläggare. Så vi kommer att få lite bidrag. och sen har vi i över ett års tid både personal och brukare lagt pengar i en gemensam resekasa. och så får de lägga ca 500 kr ur egen ficka. Det är ca 6 brukare som ska med på resan. då är det 3 brukare kvar hemma.
De brukare som är kvar hemma ska iväg på en egen semester till ett hus. De är de brukare som inte klarar av mycket folk och inte klarar av de sociala koderna alls. Så de brukarna åker iväg till ett stort hus med pol. som är helt handikapp anpassat . De åker iväg med sina kontaktpersoner. och kommer dela upp huset. och 1 personal ifrån boendet
De 6 brukare som åker med oss. kommer alla ha med sig sin kontaktperson. Så vi blir 1 personal ifrån boendet som åker med.
De 6 som åker med klarar av sociala situationer och mycket folk och klarar av de sociala koderna med lite stöd och stöttnig.
Och alla föräldrar får beröm oavsett hur duktiga deras barn är
Ja eftersom man då inte kan sova så googlar vi lite på DS & sexuallitet.
Men först Anonym 1, sättet du skriver på känns / uppfattas väldigt känslokallt & hårt, detta kanske du vill eller inte.
Om du inte vill så kanske du kan börja förstå.
Om jag förstår ditt första inlägg rätt var det att du inte tycke att DS barn skulle lära sig ord som snopp / snippa eftersom man inte använder de orden samt att det kunde uppstå pinsamma situationer när DS barnen blir vuxna.
Har du tänkt på att detta är en vanligt fas i barns sexuella utveckling & att även DS barn har denna fas ?
Jag blev intresserad & tänkte att det måste säkert finnas någon forskning om det där, finns ju forskning om det mesta.
Om man orkar läsa är här en länk;
http://www.downsyndrome.ie/index.php/sexuality-and-down-syndrome
Om man inte orkar läsa igenom allt kommer här ett urdrag;
”Informal learning about sexuality begins very early in life. Young children take in messages from everyday exposure to the attitudes and behaviours of people around them. Sexuality education is about more than biological workings of the body. Its goals encompass enhancing a person’s self-esteem; facilitating interpersonal relationships; preparing for social experiences relating to friendships, dating and marriage; and increasing knowledge of the physical aspects of sex. The question is when and how this should be done. Each child is a unique individual with needs and abilities. Teaching must be adapted to suit each child. Very often parents and carers don’t think about sexuality education until a problem arises with behaviour. Re-active interventions then deal with problem behaviour. It must be argued that long-term commitment to sexuality education is required in order to prepare young people, regardless of learning difficulties, for adult life.”
”For their growth, development and self-protection it is essential to provide them with appropriate sexuality education.”
jo visst absolut. ska de lära sig det. men det är även viktigt att man punktmarker att det inte är okej att säga bland folk