….eller så allvarligt är det väl inte =)
Det är ju bara på temat lek hela dagen för Max. Men något visst är det ju med första riktiga dagisdagen. Det känns tryggt med en bra inskolning förra veckan som gick kanon.
Den här helgen gick som alla andra, väldigt fort.
Dygnet har definitivft för få timmar. Igår då det äntligen fick lite varmare väder här, så började vi planera redan på morgonen för någon uteaktivitet. Pappsen skulle till skogen och arbeta, så det var bara jag och barnen. Vi planerade för att ta en längre sparktur mitt på dagen till byns skridskobana vid dagis. Fanny var sugen att leka skridskoprinsessa. Så efter lunch packade vi och rustade oss för start. Max fick krypa ner i sparklådan med skinn och filt. Både jag och Fanny skulle utan tvekan byta med honom, om vi hade kunnat. Det såg supternajs ut.
Eller vad tycker ni?!
Han håller nästan på att somna
bara av att sitta där med tutten i mun =)
Farbror Fredde hade varit gullig och köpt ”plastskenor” till våra sparkar, som man sätter under de befintliga medarna, vilket gör att det är lättare att sparka även på snö. Så de gled hur bra som helst. Fast tyvärr är ju tempot på mamsen inget vidare, fick lov att ropa fast Fanny emellanåt för en liten vila. Fanny sa även några sanna och ”uppmuntrade” ord efter vägen:
”mamma, nu när du sparkar så här långt,
så måste du ju bli smalare om magen, eller hur?”
Ja, helt sant. Men det krävs nog många fler turer då i vinter =)
Max
somnade i sparklådan ganska omgående. När vi parkerade vid skridskobanan hörde vi rent snarkningarna från honom. Fanny ”skridska” på ett tag själv. Tyvärr var det ju ingen annan där samtidigt, trots härligt väder. Jag passade på att ta lite kort på Max dagis utomhus, för att ha och visa Max så man pratar om dagis hemma.
Efter detta
sparkade vi lilla
biten till mormor
och morfar.
Där blev det vila på deras säng. Men barnen ville inte vila, det var mest bus istället.
Morbror Johan
och Erika kom
oxå förbi.
Max trivs bra i Erikas famn.
Hemfärden blev i bil och
kvällen blev väldigt lugn
där alla i familjen var spak. Tyvärr fick min kropp sota ganska rejält natten efter denna utflykt, men det är det ändå värt.
Idag har barnen varit ute bara lite i snön på tomten. Sedan har vi haft vår teckenkurs här hemma. Jag var ganska tuff idag och gav gruppen med en hel bunt med nya ord. De var även nya för mig. Så det var lite kul att få lära sig lite nytt. Det känns som när Max är så duktig och hänger med och uppfattar nya tecken så fort, måste vi oxå vara steget för litegrann. Han inspirerar verkligen oss att köra på. Gullungen!
Ni skulle ha sett honom på vår ”fikapaus” i kursen. Ett eget fat med en chokladmjukkaka i bitar. Ett stort smajl i ansiktet och full koncentration att så snabbt som möjligt sluka alla smulor på fatet. Ni kan tro att han hade choklad i hela anisktet innan han var klar =)
Ett nytt liv... 