Medan jag och Max låg inlagda
på sjukhuset så surfade jag lite de två
sista dagarna och såg att kandy.se,
(som har en helmysig blogg) anordnar
en fototävling….
… där priset är ett photoshop-paket som
jag så gärna skulle vilja ha, där man kan
redigera bilder ännu bättre, än vad jag
har idag, jag har en jättegammal variant av
photoshop och inte alls de finesser som finns idag. Dessutom kan man redigera videofilmer mycket bättre. Skulle ju vara super till bloggen ;)
Tema ”uppifrån”……
Fototävlingen har temat uppifrån och man
får tolka det fritt. Kändes lite svårt, då vi är
krassliga och man inte har möjlighet eller ork
att göra så mycket utsvävningar just nu och leta motiv
och tävlingen är bara till den 16 oktober.
Men priset lockar något enormt ;)
Eftersom priset är något som jag skulle komma
att använda mycket på Max blogg, så tänkte jag
att det borde ju vara ett foto med honom.
Jag kikade idag lite extra på bilderna från vår
sjukhusvistelse och där (!!) …
fanns den ju….
…så detta blir mitt bidrag till tävlingen
på temat uppifrån…..
…..för uppifrån kommer såpbubblorna sakta ner
så enkla, så vackra med en sån glädjande effekt.
För trots sjukdom, trots att orken egentligen inte fanns
och med bandagerad hand med dropp, så fanns det ändå
alltid en glädje att få fånga dessa såpbubblor uppifrån och
ta dem då de sakta var på väg neråt igen.
Sedan tycker jag ljuset uppifrån taklampan
i denna bild, är så fint då den reflekterar upp i det
vita taket och ner i Max ansikte :)
Så ni kan väl hålla en tumme eller två, att bilden går hem hos juryn ;)
Ingen pigg kille idag.
Den höga febern har hela tiden
återkommit då supparna slutat verka….
….och då har det varit en liten,
liten kille som suttit inbäddad i
en filt och frusit och haft lite flåsande
andning och klagat på ryggont och
bara oj-at sig.
Så det är ju tur att det bara är en
början på en lunginflammation,
för jag skulle inte vilja se honom
med en full utvecklad en, eller en
dubbelsidig.
Så himla tur vi for in i tid.
Men nog är det tur det finns
medikament. Om vi varvar
mellan alvedon och ipren så
får vi ge honom var 3:e timme.
Sedan har han pencillin
3 ggr/dag i 7 dar och nu är
det ju andra dagen vi äter det,
så förhoppningsvis ska det ju
vara bättre imorgon.
Tycker nu ikväll att han ser lite piggare
ut och så åt han en gröt. Bara det är ju
ett tecken som är åt rätt håll :)
Lite risig blick….
Max har varit så söt idag. För när medcin har verkat,
har han ju varit pigg och vi har myst med sagor och lekt
med bilar och sett film. Men så fort febern har börjat komma
tillbaka, då har han krypit upp i min famn ;)
Här syns det att han inte riktigt
är piggelin i blicken…..
…här har febern kommit tillbaka
och han väntar på att den ska ge
med sig igen.
Tydligen säger mamsen så….
När vi sitter på kökssoffan idag och
jag sitter bredvid honom och så tar jag
honom på den varma pannan och lutar
honom intill mig, så säger Max:
”…lilla gubben min” och tittar upp på mig
och flinar och säger ”…mamma säga så… jag sjuk”.
Tydligen så säger jag så till Max
när han är sjuk och det kan nog mycket
väl stämma, inget jag tänker på, men när
han säger det, så känner jag igen det…
”…lilla gubben min”…
Även storasyster inflikar att så är fallet ;)
…nog ser han väl gode varm och go ut,
inlindad i den sköna filten? Ni ska tro
att vi haft måndagsmys idag ;)
Överbeskyddande storasyster…..
Storasyster blir väldigt omtänksam
då Max är sjuk. Hon vill hela tiden ta
hand om honom. hon bäddar och gör skönt
åt honom och hon bär honom överallt, så
att han ska slippa gå ;)
I morse så ville hon stanna hemma från skolan
för att kunna ta hand om lillebror (!!) Men det
fick hon ju inte riktigt ;)
Men det är väl äkta syskonkärlek, eller hur?
Ja, herregud jag har ju
hunnit få abstinens då jag
inte har skrivit på bloggen på 4 dar (!!)
Det har både varit krassligt och så
försvann bredbandet här hemma som
idag blev lagat av en tekniker på hembesök.
Krassligt….
Det både har varit och är krassligt här
hemma. Jag fick ju 39 graders feber och
halsfluss med riktigt fula vita prickar i halsen
och var gode däckad. Men det har givit med sig
av sig själv och jag slapp någon medicinkur.
Däremot så har Max åkt dit på en förkylning nu
och om det då är den första som vi andra hade,
eller om det är någon annan bacill, vet jag inte.
Han är då fruktansvärt snorig och lite rosslig,
men annars full fart.
Krupphosta…..
Däremot startade han sin förkylningen
natten mot söndag med den här hemska krupphostan
som han kan få ibland. Den är inge rolig och den framkallar
verkligen oro, bara lyssna på den. Men det är skönt
att pappsen var hemma för i hans famn så lugnar Max
ner sig och den klingar av till slut.
Så Max är nu hemma från förskolan
och så får vi se hur länge det blir.
Missade fest…..
Trist nog så missade jag och pappsen en
40 års fest i lördags pga sjukläget. Det var ett
50-60 tals tema och vi har ju fixat värsta
outfiten.
Eghentligen är jag inget större fan av
utklädning, då det gäller mig själv, däremot
att fixa till och klä ut barnen tycker jag är
superskoj. Men nu hade jag faktiskt verkligen
ansträngt mig för att hitta en riktig 50- tals
utstyrsel och jag hittade alla mina kläder
och accessoarer på tradera….
….inte så dumt ställe att fynda till bra pris.
Hittade även denna handväska….
…som matchade med sina prickar :)
Vi hade även införskaffat
dessa peruker…
…..och pappsen skulle bara komplettera
med en häftig skinnpaj, vit t-shirt och jeans
och vi skulle ju vara som hämtade ur grease-filmen ;)
Så lite tråkigt kom det inte till användning,
utan får hängas in i garderoben och hoppas
på någon ny fest med samma tema ;)
Tips iPad bord….
För ett tag sedan kom en beställning
hit hem med IKEA saker och då även
ett ”laptop-stöd”.
Jag har ju köpt ett redan, på IKEA som
heter BRÄDA som har en mjuk kudde
under och den är toppenbra och jag
använder den ofta i sängen.
Den jag nu köpt heter oxå BRÄDA
men denna är hård och man viker
ut ett par ben…..
…och nu fick Max pröva att använda den
till iPaden och det funkar jättebra…..
…för helst vill han sitta i soffan med iPaden
och det blir så lågt att bara ha den i knäet
och när vi tidigare provat den mjuka, så vill
han gärna tippa med den, eftersom han vill ändra
lite ställning på sig då han sitter och flyttar benen.
Men det går ju bra i denna :)
…satt även en bit antihalk duk under,
så inte iPaden glider iväg.
…favoriter just nu är nog några ”bil-böcker”
på iPaden där man kan läsa saga samtidigt
som han kan trycka på olika ställen
och typ bilarna tutar eller gör en rivstart
osv….
Lite skoj…..
Max har verkligen blivit ett
stort FAN av fredagsmys….
tecknen ”fredag” och ”mysa”
….och när han säger det så
tecknar han även till ;)
Vi brukar köra fredagsmys med glass
och så blir det lördagsgodis/russin.
Men nu är det så att han idag även testade
att få detta mys andra veckordagar oxå.
För idag när vi plockade upp saker
som vi handlat i köket säger han:
”mamma kan vi ha fredagmys?”
”men det är inte fredag idag” säger jag.
”men lördagsmys då? undrar han.
”men det är inte lördag heller idag, det är ju måndag” säger jag.
Då skrattar Max och säger:
”jaha…..men då kan vi ju ha måndagsmys” ;)
som det självklaraste i världen. För kan man
ha fredagsmys måste man ju kunna ha
måndagsmys oxå, eller?? ;)
Det gick inte.
Det gick inte att lägga sig ner och blunda.
Det blev en sån natt.
Huvudet började snurra som en karusell
och yrseln kommer som ett brev på posten.
Fötter, händer och läppar domnar.
Värken sprider sig mer och mer.
Bara kliva upp igen.
Blogga då….
Nu står datorns lilla klocka på 03.13. Så då kan
jag väl skriva någon rad här istället, då jag ändå
måste vara vaken ;)
Charmtrollet golvade mig….
Åhhh, Max den lilla charmören
slog till iförrgår kväll innan sänggående ;)
Jag och Max håller på att göra oss färdig
i badrummet och Max vill inte
riktigt gå och sova ;)
Flörtar…..
Så han flörtar med mig och använder
verkligen hela sin charm för att få mig
på fall. Jag sitter ner på pallen i badrummet
och ska hjälpa honom på med pyjamasen.
Han tar då mitt huvud mellan sina händer,
och så lutar han sig fram och pussar mig
på munnen.
Han säger:
”mamma….vi mysa stora sängen?”
Han håller fortfarande mitt huvud och tittar
på mig i ögonen och så lutar han lite på huvudet
och får den där charmiga blicken och drar på
mungiperna lite.
Det är svårt att då säga:
”nä inte nu, Max ska ju sova i sin säng”.
Då lutar han sig fram igen och ger mig
en puss till och säger:
”snääälla…..” och tittar lite ner med blicken, så
att han får den där lite förlägna blicken och att man
ska tycka synd om honom.
Herregud, vilken kille med sin mimik, han kan verkligen hur han ska bearbeta sin mamma, för att hon ska smälta totalt!
”Men du ska ju gå och sova nu och då sover du ju i din säng” säger jag.
Envis som han är, ger han inte upp.
Han ger mig nu en sån där stor och varm
kram. Samtidigt börjar han stryka mig på
ryggen. Jag ler inombords.
Sedan stryker han mig på ena
armen och säger:
”snääälla …vi mysa stora sängen…..jag stryka dig……..jag sjunga dig”
Han ser nog kanske att jag börjar
vela, för nu sätter han in sista stöten.
Han tar mitt huvud i sina händer igen
och tittar mig i ögonen och så säger han:
”ja älsar dig”!
Ja, vad tror ni?
Japp, såklart lindade han mamsen totalt
runt sitt lillfinger :)) Jag föll pladask!
Inte gick att motstå en sådan inbjudan!!
Så vi kröp upp i den stora sängen och vi
mös en stund och Max låg som han lovade
och strök mig på ena armen och så sjöng han:
”när trollmor har lagt sina elva små trollen….”
för mig, så det var nära att det var mamsen
som somnade istället ;)
Det är sånt här….
…som får mig att smälta totalt.
Jag blir så rörd av den kärlek som man
känner för sin familj.
Även om det är mest Max jag skriver om här
på bloggen, så kan ju även storasyster vara så
här kärleksfull och mysig. Jag tycker det är en
härlig egenskap att man kan visa varann sin kärlek
och att man gärna säger det ofta. Varför spara på det
och bara tänka det, när man kan tala om det :)
Visst kan det första gången känns fånigt
eller rent utav lite obekvämt. Men det vänjer
man sig med ;) …..och det är så skönt då man
har sagt de där fina orden eller gett den där extra
kramen. Man ska ju ta tillvara varje dag!
Så därför lägger jag in ett bildspel som jag
gjorde tillägnat min familj på alla hjärtans dag
i år, kändes som som bara rätt just nu…. . .
.
Max ger mycket….
Jag fick frågan av en nybliven mamma
till ett barn med Downs syndrom nyss, om
just det här att ”alla säger att, ni ska få se vad eran lille kille kommer att ge er. Han kommer förgylla er tillvaro” ….och då
frågade hon. Men varför säger alla så. Är
det för att han har ett funktionshinder eller
är de något annat speciellt? Är inte Max
storasyster lika speciell och förgyller er tillvaro?”
Det var ganska klurigt, då man började
tänka på det. För givetvis så förgyller ju
storasyster oxå våran tillvaro och vi älskar dem
lika mycket.
Men jag och pappsen tror det är en kombination
av att Max föddes med lite extra i bagaget, som
gjorde att vi oxå förändrades. Vi sätter nog värde
mer på livet idag, än vad vi gjorde innan Max. För vi
har fått vara med om Max kamp då han föddes med
sina komplickerade hjärtfel och vi har varit med på
denna underbara resa av utveckling, där varje lite
steg, blir så stort, i jämförelse.
Till exempel igår när vi kommer hem
från förskolan och i hallen håller Max på att ramla
för att det blev så halt under stövlarna av regnet ute.
Då säger han den här meningen helt spontant:
”…jag ramla nästan” och skrattar.
Vad är det för konstigt med det då? tänker ni.
Jo, för att ordet nästan, det är första gången jag
hör Max använda det och så sätter han in det i en
hel mening, bara så där, på rätt ställe.
Bara en sån liten grej förgyller vardagen
hemma hos oss :) Allt blir så tydligt på ett
sätt och man inser att allt är inte självklart.
Ett nytt liv... 