Tack för titten….

Lördag den 12 September 2009


Jag måste säga tack för all positiv respons jag får hela tiden
av er som läser min blogg. Det värmer i hjärtgropen av allt fint som ni skriver. Det känns så fantastiskt att man oxå kan ha bra kontakt trots långt avstånd. Förutom kommentarer på bloggen så får jag privata mail av familjer med barn med DS från hela landet.  Jättekul. Så långt bort ibland, men ändå så nära =)

…på dagis….

Igår fredag var det dagisdag.
En rolig sak som Max resurs berättade var att då de hade samling, hade Max varit på bushumör. De sjöng en sång och skulle då i denna sång sitta ner då de
sjunger ”sitta”. Då hade Max istället ställt sig upp och tecknat ”stå” istället för ”sitta” och så fortsatte han att teckna ”busig” för att visa att han busade med dem =)

Sedan när Max var ute, så var det 2 flickor från den stora avdelningen som ville lära sig en massa tecken. Så Max fick visa hur man tecknar olika saker.  Det är så kul, då andra barnen är intresserade och roligt för Max att få lära dem.

…vi har haft besök….

Idag har vi fått ett personligt besök av en familj från Luleå med sin lilla DS tjej Vilma 4 år. Jätteroligt att träffas och surra. Barnen hade fullt upp med leksaker både inomhus och utomhus. Tack för titten, det var superskoj!

.Denna familj var idag (!!) även med i en tidningsartikel helgbilagan i NSD och hela den helgbilagan kan ni läsa här på denna länk:

http://issuu.com/tidningennsd/docs/1_till_20?mode=embed&layout=http%3A%2F%2Fskin.issuu.com%2Fv%2Fdark%2Flayout.xml&showFlipBtn=true

En fågel viskade även i mitt öra att de ska medverka i en lokal TV kanal till veckan. Eller hur var det Annica ….?! =)

Storasyster har farit och ska sova borta i natt, pappsen målar i garaget och jag och Max sitter framför TV:n och tittar på ”Hopphatten” som är en DVD med en massa roliga teckensånger och framförallt en massa roliga rörelser. Max har verkligen ett gympapass, då han ser denna. Han sitter inte still utan härmar allt de gör =)

annaskrift2 copy

Besök från dalarna & en daljänta =)

Torsdag den 9 juli 2009

 

dalarnaÅh, vad kul….

..idag fick vi nämligen besök av en familj från Dalarna som har en tjej med Downs Syndrom som är lika gammal som Max. Vi fick kontakt genom att mamman skrev ett brev till mig några månader efter de föddes, då hon hade hittat min blogg. De har släkt här uppe så de hälsade på första gången då barnen var 6 månader och det var så roligt att nu träffas igen.

Barnen har ju verkligen vuxit till sig och vilken fart det är nu. Sist låg de mest och hade kul på en filt och kunde nätt och jämt sitta. Men nu har de färdats fram bland alla leksaker i köket och haft skoj =)

Roligt för oss vuxna också att surra och höra lite hur det går och så. Jag hoppas verkligen att det blir ett återkommande besök då de är på semester till oss i norr.

skruva4skruva skruva2
skruva3Annars har vi varit på hemmaplan
och ute, fast solen fortfarande håller sig osynlig.

Max har trivts vid pappas sida där han fått låna verktyg medan pappa dekaltrimmat släpet. Max började genast meka med sin vagn och dess hjul.

Blivande pappas chefmekaniker månne?!

annaskrift2 copy