Provtagning….

 

Idag har Max varit på provtagning på sjukhuset.
Det gick verkligen superbra. Innan vi for i morse
så emla vi armvecken med bedövningsplåster….

…jag trodde, att då jag satt på dem, att Max
skulle bli orolig och inse vad vi skulle göra,
för det har han brukat bli, men han tyckte det
bara var spännande och var snabb att springa
ut från toan, för att visa pappsen och syrran
sina plåster =)

Väntrummet skojigast….

Som vanligt är det ju så skoj i
väntrummet med alla saker….


…så bara för det, skulle man ju egentligen
behöva vara tidigare på plats, för Max har ju
förstås aldrig lekt färdigt, då det är dags.
Idag tog det väl oxå bara 5 minuter innan
vi fick gå till provtagningsrummet.

Inga tårar alls…..

Idag skulle det tas ämnesomsättningsprov. Han fick sitta i
mitt knä i undersökningsstolen och sedan var mormor med
och 2 sjuksköterskor. Jag tänkte att han protesterar väl redan
då plåstren ska av, men icke alls (!!) Han hade ju förstås fått
sin gose-apa och tutte och sedan har de satt in en tv på väggen
i provtagningsrummet, så där visades ”fåret Shaun” som Max
gärna kan kika på hemma oxå.

Max brukar även protestera, då de ska hålla fast armen, vid
protagningen, men icke det. Sedan lyckades sköterskan hitta
hans åder, direkt denna gång och det var ju lyckat. Så knappt
brydd, så var provtagningen överstökad på ett par minuter.
Max fick ett färgglatt plåster…..

…och så fick han välja sig en liten bil,
i presentlådan efteråt.

Jag tror att han själv, blev som paff, att det var så snabbt
överstökat, för han ville inte fara hem. Han tyckte nog det
kändes snopet att vi sedan skulle ta på oss igen och fara
hem =)

Kompis med myror….

 

Jaha, då var snart tisdagen över.
Max har precis lagt sig att sova. Innan dess så var det en
hjälpsam kille. Han är nämligen så snäll och hjälper mig att
hänga upp tvätt. Han langar ut den färdiga tvätten från
tvättmaskinen och ger till mig, så slipper jag böja mig ner.
För det är något som min fibro-kropp inte gillar. Egentligen
skulle man ju ha tvättmaskinen högt, i bra arbetshöjd, men
det är svårt att få till, tyvärr. Men så länge jag har en sån
duktig hjälpreda, går det ju superbra =)

Lite färdigheter….

Måste berätta att Max har tagit ett litet hopp i den motoriska
utvecklingen. Nu har han som fått kläm ordentligt på att springa
och det lättar nog, i allafall, ett par centimeter, från golvet, då han
ska visa att han kan hoppa =)

Dessutom är han fasligt duktig på att säga ”nej” just nu !!!
Det är ”nej” åt precis allt! Det är det första han svarar just nu.
Både charmigt men lite påfrestande oxå. Det hör väl till hans
3 – års trots just nu. Lite skoj, är ju dock då man ska testa honom.
vi säger kanske ” ska du sova?” han svarar ”nej”. Då frågar man
”ska du vara vaken?” och på rutin svarar han först ”nej”, men
avvaktar man några sekunder, så ändrar han sig, då han tänkt
till, på vad det är han säger nej till =)

Legat i myrstack….

På dagis idag har de varit till skogen.
De passerar då alltid en stor myrstack
efter stigen och där kollar de om de är
flitiga. Idag hade tydligen Max lagt sig
i myrstacken och var inte alls bekymrad,
desto värre var det för Max resurs Ingela,
som inte tyckte det var så trevligt att
borsta bort myrorna =)

Föräldramöte….

Igår var jag iväg på föräldramöte på dagis. Alltid trevligt
träffa de andra försäldrarna och få ett ansikte på nya, som
man inte träffat. Sedan är det alltid roligt att se bildspel på
barnen och hur deras dag på dagis ser ut.

Nu speglar vi oss….

Farmor har varit här hela dagen och nu kan man spegla
sig i alla fönster på bottenvåningen. Vi skickar en stor kram
som tack för detta…..

Kroppen min……

..är inte på något trevligt humör. Värken har börjat gnaga så
mycket nu ikväll igen. Dessutom har dagen varit yrslig.  När
jag var ut en kort sväng på promenad så kändes det lite som
man gick på ”lyran”. Tur man har stavarna som stöd.

Nätterna har varit jobbiga nu länge och det tar på krafter
och humöret, känner jag. Jag orkar inte mycket. Det blir
i stort sett att vila och försöka sova och göra så lite som
möjligt, medan barnen är på skola och dagis, så man har
lite ork igen, då de kommer hem. Idag kändes det som en
kraftansträngning att laga plättar till middag, sedan blev
det soffan igen.

Jag ska snart till läkaren igen. Varje gång, hoppas jag på
något mirakelmedel som ska komma och ta bort den här
sjukdomen. Eller i alla fall lindra den. Nej, nog med klagan,
bara bita ihop och hitta det positiva i stunden.

Nu blir det ju nämligen mys i soffan med dottern och idol.
Sedan klockan 21 är det ju fortsättningen på glada hudik
på SVT. Missa inte det!

Mamma mia vicken toppenhelg…..

 

…tycker nog Max. Det har varit full rulle och mycket
på programmet. Vi började ju fredagen med länsträffen,
som jag skrev om tidigare.

Lördagen….

Så blev det en massa fotbollssparkning. Max tycker det är
superkul att sparka boll och han har ett riktigt klipp i dojjan =)
Sedan på eftermiddagen kom kompisar och hälsade på och de hade
så jätteskoj alla barn. Dessutom kunde mammorna sitta och
surra en massa samtidigt =)

Det var intensiv lek i 3 timmar och när de for hem var det bara
påbörja en sen middag, som blev färdig att äta runt 18.30 snåret
och efter det var Max totalt slut. Han protesterade inte ens om att
gå och lägga sig och la sig direkt på kudden och reste inte ens på sig.
Somnade supernöjd omedelbums =)

Idag söndag…..

Blev det först en promenad för hela familjen….

…syrran kör vagnen.

Sedan fick Max åka traktor med pappsen.
han var helt lyrisk och det var mycket ”pappa å mej” idag =)

Mamma mia….

…nu har Max ännu en favoritlåt, förutom ”manboy”,
nämligen ”mamma mia”, så här får ni se en filmsnutt
på hans uppträdande till ”A-teens” version …..

Teckenkurs….

Sedan körde vi teckenkurs nu på eftermiddagen med
närmaste familjen och det är lika roligt varje gång.
Man får många skratt, då det kanske ibland blir helt galet
eller roligt tecknat.

Ett par exempel:

1.  Var när de skulle träna på vissa bokstäver, då får de varsin
bokstav och så ska de teckna till ”grannen” vid bordet, den
bokstav de fått + ”som i” och sedan teckna ett ord som börjar
på den bokstaven. Lite kul då min lillebror ska gissa vad Max
farfar tecknar och han säger ”g som i bord” . Farfar tecknade
ju nämligen ordet ”golv” och just ”golv” och ”bord” har samma
tecken. Men kul då lillebror tar ”bord” istället för ”golv”
till bokstavaen ”g” =)))

2. Sedan var det Max morfar som skulle teckna ”a som i anka”
och istället för att ”vanka” lite med händerna vid höfterna,
som tecknet för anka är, så vrider han hela kroppen och ska
försöka vanka som en anka, hela han, det såg såååå roligt ut,
allmänt gapflabb!!

Förutom bokstäverna, så repeterar vi en massa tecken som vi
redan lärt oss, vi måste verkligen känna oss stolta, vilket ordförråd,
vi egentligen har i tecken!!  och nu använder vi dessa ord/tecken
och sätter in dem i meningar. Jag tycker alla är jätteduktiga och vi
blir bara bättre och bättre. Jag känner mig så stolt som mamma, att
Max har en sån himla fin backup runt omkring sig. Det värmer!
Kram till er alla!

Träffat andra familjer och en dum korvbit….

 

Igår var vi varit på en länsträff för familjer
som har barn med Downs Syndrom.
Det var som vanligt
väldigt, väldigt trevligt. Både gamla och nya bekanskaper.
Roligt att se alla barnen och få surra med föräldrarna.
Yngst var en liten tjej på 4 månader som ett tag, låg lite
risigt till, att bli kidnappad hem till vårt hus =)

Max trivdes…..

Som vanligt trivdes Max och storasyrran mycket bra.
Vi var som vanligt i lekterapin på Sunderbyns sjukhus
och barnen testade en hel del under förmiddagen…


….bollhavet förstås, men ingen
bild därifrån. De målade i
målarverkstan och medan
storasyrran målade gipsansikten
i guld och silver så ville Max måla
ett får och förstås ville han ha vit
färg först först, för fåren är ju det.
Men eftersom gipsen redan var vit,
så frågade jag om han inte ville ta någon annan färg…….så det blev ett blått får =)

Det var även sångsamling med
teckensång och då satt sig
alla  familjer på golvet i en ring.

Leka doktor….

Där barnen trivdes bäst denna gång, så var det nog
där man kan leka doktor. I sjuksängen ligger en
tygdocka, som de kan leka är patient…..

…så här tar Max tempen på  dockan =)
Men Max ville snart själv vara patient
och klättrade direkt in i sängen och la sig
bredvid dockan……

….det fanns nu en droppställning där, som förstås
var spännande och syrran satt fast slangen från den
på Max ben…..

…ni skulle ha sett honom, han låg absolut blixstill
med benet och verkligen levde sig in i situationen =)

En dum korvbit….

Det blev ett otäckt slut på den trevliga förmiddagen.
Vi avslutade den nämligen med att äta lunch i
restaurangen på sjukhuset. Max ville abolsut ha
korv med bröd. Så det fick han. Han brukar ju kunna
äta det utan problem hemma, men då har vi bullens
korv i brödet och det är ju ganska små korvar.

Nu var det en stor, tjock grillkorv. När han tog första
biten så sätter han sig med huvudet ner mot bordet
och vi undrar just vad han gör. Jag säger att, han har väl
inte fått korvbiten i halsen. Då tar han upp huvudet och ser
panikslagen ut i ansiktet! Då må ni tro att mamsen genast
fick en puls på 180
och började genast fundera om det är
över knäna man ska lägga honom och slå bakom ryggen.
Men pappsen lyfter upp honom och då lossnar korvbiten
som ploppar ut på bordet. En stor korvbit. Max började
gråta och blev förstås väldigt rädd.

Usch det är verkligen min stora skräck och det har det alltid
varit, att något barn ska få något i halsen och jag inte klarar
få upp det. Dessutom, är Max lite så, att han gör inget väsen
av sig, då han gjort sig illa, utan vill nästan gömma sig istället,
så då är det ju svårare att upptäcka. Ni ska tro att jag sedan
STRIMLADE korven i småbitar och han fick äta med gaffel =)