Det är sånna här dagar som
livet verkligen stannar upp.
Då det händer något som gör att
man reflekterar över hur skört livet
ändå är.
Hur snabbt allt kan förändras
från att det oftast lunkar fram
dag efter dag i samma rutiner,
i samma takt.
Sånna här dagar….
…då man har någon kär som inte
mår bra och som man är orolig över
och man bara går och väntar på besked
och information en hel dag. Då är
minuterna långa och då är de jobbigt
att inte vara på plats.
Det är då man skulle vilja vara den
där personen nära som kan ge lite
stöd och ge lite extra kärlek.
Då är det jobbigt att avståndet
finns där och man känner sig
otillräcklig på något sätt.
Sånna här dagar….
…är jobbiga men ändå så
lärorika på något sätt. Man får sig
en tankeställare om att inte ta allting
för givet varje dag. Utan istället uppskatta
det man har och tänka på att allt snabbt kan
förändras.
Jag har mest gått här hemma
och trampat hela långa dagen och bara
väntat på att få besked och någon klarhet.
Kommer även få gå till sängen utan att jag
är så mycket klokare, men ändå ett snäpp tryggare.
Såna här dagar….
…kramar man om sina nära & kära
lite extra mycket och jag hoppas ni
gör detsamma. Det behöver inte finnas
en orsak till den extra kramen eller pussen
utan snåla inte, livet kan förändras snabbt,
tänk på det ♥
…jag skickar den STORA KRAMEN ♥
och hoppas att mottagaren blir
omfamnad i sin säng.
…idag fick jag besök av en liten kille
med downs syndrom som har börjat
vända sig åt bägge håll på golvet.
En liten goding….
….alltså :))))
En riktig lite kämpe som fått utstå
mycket i början av sitt liv, men ser ut att
vara en riktig fighter. Sedan kommer man
ju otroligt långt på sin charm och utstrålning :)
Lyckligt lottade….
När jag sitter och pratar med mamman
så kommer jag på mig själv att tänka, att
oj, vad vi ändå är unika som bägge har fått barn
med det lilla exta i bagaget. Jag känner mig så
lyckligt lottad, då det inte är alla som får
vara med om det….
….bara det att man får chansen att njuta extra
länge av alla utvecklingsteg, känns för mig
som en stor bonus. Det och att man får uppleva
en helt ny värld, som man aldrig annars skulle få göra.
Hämtade på förskolan….
Idag längtade jag extra mycket efter Max och
det var härligt få hämta hem en snart 5 åring
som haft en jätterolig dag på förskolan och som
bara strålar hela han
Mys i soffan….
Nu efter jag hämtat Max på förskolan
så har vi suttit en stund i soffan och pratat
om dagen på förskolan. Max har glatt
pratat om att han har varit och snickrat,
han har byggt med sand och lekt kurragömma.
Jag frågar:
”…du tycker det är roligt på förskolan va?”
”…ja massa skoj” säger han.
Jag kramar om min gobit och säger:
”…jag har hunnit sakna dig idag”
Max svarar genom att sätta sig grensle över
mina ben och ge mig en sån där bamsekram
som man blir varm av, hela jag.
Så säger han:
”…..jag älsar dig mamma” (!!)
(så där klockrent förutom avsaknaden av ”k” i
älskar) samtidigt som han ger mig en puss på näsan….
…ögonen blir ju helt blanka och håller
på att svämma över av kärlek.
Ja, det är STORT……..Det största!
Ja, det är kärlek av den abolsut bästa sorten!!
Alla hjärtans dag.
Även våran 8- åriga bröllopsdag.
En riktig underbar kärleksdag ;)
Min familj….
…jag försöker nog ofta skriva ner hur
mycket min familj betyder för mig. Jag
försöker att inte snåla med känslorna, för
de är verkligen allt för mig.
Som traditionen har blivit så visar jag min kärlek via bilder och musik genom ett årligt
bildspel. Istället för att köpa en massa presenter
så är det här min kärleksförklaring till er
min goa, goa, goa familj…. . .
….den beskriver allt!
Hoppas att ni alla får en underbar
alla hjärtans dag och tänk på att
en extra liten kram betyder så mycket!
Det gick inte.
Det gick inte att lägga sig ner och blunda.
Det blev en sån natt.
Huvudet började snurra som en karusell
och yrseln kommer som ett brev på posten.
Fötter, händer och läppar domnar.
Värken sprider sig mer och mer.
Bara kliva upp igen.
Blogga då….
Nu står datorns lilla klocka på 03.13. Så då kan
jag väl skriva någon rad här istället, då jag ändå
måste vara vaken ;)
Charmtrollet golvade mig….
Åhhh, Max den lilla charmören
slog till iförrgår kväll innan sänggående ;)
Jag och Max håller på att göra oss färdig
i badrummet och Max vill inte
riktigt gå och sova ;)
Flörtar…..
Så han flörtar med mig och använder
verkligen hela sin charm för att få mig
på fall. Jag sitter ner på pallen i badrummet
och ska hjälpa honom på med pyjamasen.
Han tar då mitt huvud mellan sina händer,
och så lutar han sig fram och pussar mig
på munnen.
Han säger:
”mamma….vi mysa stora sängen?”
Han håller fortfarande mitt huvud och tittar
på mig i ögonen och så lutar han lite på huvudet
och får den där charmiga blicken och drar på
mungiperna lite.
Det är svårt att då säga:
”nä inte nu, Max ska ju sova i sin säng”.
Då lutar han sig fram igen och ger mig
en puss till och säger:
”snääälla…..” och tittar lite ner med blicken, så
att han får den där lite förlägna blicken och att man
ska tycka synd om honom.
Herregud, vilken kille med sin mimik, han kan verkligen hur han ska bearbeta sin mamma, för att hon ska smälta totalt!
”Men du ska ju gå och sova nu och då sover du ju i din säng” säger jag.
Envis som han är, ger han inte upp.
Han ger mig nu en sån där stor och varm
kram. Samtidigt börjar han stryka mig på
ryggen. Jag ler inombords.
Sedan stryker han mig på ena
armen och säger:
”snääälla …vi mysa stora sängen…..jag stryka dig……..jag sjunga dig”
Han ser nog kanske att jag börjar
vela, för nu sätter han in sista stöten.
Han tar mitt huvud i sina händer igen
och tittar mig i ögonen och så säger han:
”ja älsar dig”!
Ja, vad tror ni?
Japp, såklart lindade han mamsen totalt
runt sitt lillfinger :)) Jag föll pladask!
Inte gick att motstå en sådan inbjudan!!
Så vi kröp upp i den stora sängen och vi
mös en stund och Max låg som han lovade
och strök mig på ena armen och så sjöng han:
”när trollmor har lagt sina elva små trollen….”
för mig, så det var nära att det var mamsen
som somnade istället ;)
Det är sånt här….
…som får mig att smälta totalt.
Jag blir så rörd av den kärlek som man
känner för sin familj.
Även om det är mest Max jag skriver om här
på bloggen, så kan ju även storasyster vara så
här kärleksfull och mysig. Jag tycker det är en
härlig egenskap att man kan visa varann sin kärlek
och att man gärna säger det ofta. Varför spara på det
och bara tänka det, när man kan tala om det :)
Visst kan det första gången känns fånigt
eller rent utav lite obekvämt. Men det vänjer
man sig med ;) …..och det är så skönt då man
har sagt de där fina orden eller gett den där extra
kramen. Man ska ju ta tillvara varje dag!
Så därför lägger jag in ett bildspel som jag
gjorde tillägnat min familj på alla hjärtans dag
i år, kändes som som bara rätt just nu…. . .
.
Max ger mycket….
Jag fick frågan av en nybliven mamma
till ett barn med Downs syndrom nyss, om
just det här att ”alla säger att, ni ska få se vad eran lille kille kommer att ge er. Han kommer förgylla er tillvaro” ….och då
frågade hon. Men varför säger alla så. Är
det för att han har ett funktionshinder eller
är de något annat speciellt? Är inte Max
storasyster lika speciell och förgyller er tillvaro?”
Det var ganska klurigt, då man började
tänka på det. För givetvis så förgyller ju
storasyster oxå våran tillvaro och vi älskar dem
lika mycket.
Men jag och pappsen tror det är en kombination
av att Max föddes med lite extra i bagaget, som
gjorde att vi oxå förändrades. Vi sätter nog värde
mer på livet idag, än vad vi gjorde innan Max. För vi
har fått vara med om Max kamp då han föddes med
sina komplickerade hjärtfel och vi har varit med på
denna underbara resa av utveckling, där varje lite
steg, blir så stort, i jämförelse.
Till exempel igår när vi kommer hem
från förskolan och i hallen håller Max på att ramla
för att det blev så halt under stövlarna av regnet ute.
Då säger han den här meningen helt spontant:
”…jag ramla nästan” och skrattar.
Vad är det för konstigt med det då? tänker ni.
Jo, för att ordet nästan, det är första gången jag
hör Max använda det och så sätter han in det i en
hel mening, bara så där, på rätt ställe.
Bara en sån liten grej förgyller vardagen
hemma hos oss :) Allt blir så tydligt på ett
sätt och man inser att allt är inte självklart.
Ett nytt liv... 