Ni läsare får mig att fortsätta….

 

Ja, det finns stunder
då jag tänker, att kanske sluta med
bloggen, att bara ha den privat för oss själva.
Alltid lite mixade känslor, med att skriva om
vår vardag och om Max och så. Det är ju inte
hans val och ibland kan det kännas fel, även
om han gillar då vi kikar runt på bloggen och
se alla videoklipp och allt som vi busar med
och gör. Han älskar vara i centrum och då det
handlar om honom.

Men oftast då jag har de funderingarna, på att
kanske sluta, så dyker det upp något mail från
någon av er läsare som berättar att ”bloggen ger
er så mycket
” då främst många som har små barn
som oxå föddes med en extra kromosom precis som
Max och då känns det viktig att kunna delge och visa
hur vardagen är och hur mycket den där extra
kromosomen ger oss varje dag ♥

Men det är faktiskt inte bara föräldrar som har
barn med Downs syndrom eller hjärtfel, som skriver
något mail till mig ibland, utan även de som gillar
att pyssla, hittar oxå bloggen, lite då & då och det
har ju blivit en del inlägg i det ämnet oxå, eftersom
det ligger mig varmt om hjärtat.

Fick ett mail…..

I veckan fick jag ett sånt mail
som värmde fint ♥

Ramlade in på din blogg av en slump då jag
letade
efter en adventskalender till mina barn,
ville ha
inspiration då jag tänkte att jag skulle
försöka mig på
att göra en själv. Just nu håller
jag på att snickra ihop mig
en egen med din fina
som inspiration. Men de var egentligen
inte därför
jag tänkte skriva. Utan jag ville bara berömma dig

(eller hur jag nu ska uttrycka mig), för din kreativitet,
dina pyssel
och för att du verkar vara en sådan
underbar mamma till Max.
Blir alltid så glad och varm
när jag läser din blogg, så tack!
Önskar att man själv
hade den fallenheten (eller tålamodet att lära sig)
att bli
så duktig på att pyssla! Blir ju så sugen då man ser allt
du gör!
Du är en enorm inspiration!Ta hand om dig
och din familj
! ”

Wow, ja då blir man alldeles rörd inombords
och det är så svårt att förstå att greppa riktigt
det hela att lilla jag kan inspirera någon annan.
Såklart jättekul och så får jag en kick igen
att okej, fortsätter väl då ;)

Fick kommentar idag….

Kommentarer på bloggen är
tyvärr alldeles för lite, tycker jag ;)
För själv hade jag gärna fått en hel del
kommentarer och på det sätt fått feedback
ibland. För när jag sitter och skriver, ser jag ju att
det är besökare på bloggen, via besöksräknaren.
men alla blir ju så osynliga för mig. Men jag tror
att idag är det få som tar sig tid för sånt.
Allt ska gå snabbt och helst kikar man kanske bara
på instagram och orkar inte läsa en blogg.

Idag fick jag dock en kommentar:

Hej ! jag hittade just din blogg och har suttit och blivit
extremt inspirerad på bara tio minuter :D Har du eller
kunde du göra någon kategori eller liknande för att hitta
pyssel/material/stöd du har gjort för att underlätta för
Max i vardagen?  Det skulle vara jätte kul om du kunde
berätta om de olika ”hjälpmedel” du har hittat och
utvecklat/pysslat ihop! Tusen tack för en underbar blogg
och en stor inspirations källa! ”

..och det var ju kul.

Apropå att hitta allt jag gjort här på bloggen,
ja det kan vara ett litet gissel och jag orkar inte
sortera upp det i något särskilt, men jag ska ge
er lite tips. Om ni scrollar ner i spalten till höger,
så finns det något som heter ”etikettmoln
och ”kategorimoln” ….

2  1

…ni ser dem till höger och det är som en
sammanställning av olika etiketter och
kategorier som jag använt mig utav under åren,
då jag sparat olika inlägg. Önskar väl att jag från
början var lite bättre på att sortera ;)

Där finns ex vis ”träningsmaterial” ”pyssel”
och så vidare och klickar man på dem så
kommer dessa inlägg upp.

Sedan i fältet ”sök” i högerspalten….

3

…. där kan ni även skriva in ”pyssel”
eller liknande, så söker den upp allt
som finns i den kategorin.

Vi finns på You-tube….

Sedan filmklipp vi har gjort genom åren
är samlade på vår ”You-Tube kanal”…

youtube

…och om ni klickar här >> kommer ni till
alla våra videoklipp….

videoklipp

…men de finns även lite uppsorterade i
olika spellistor, om det är ”sång och musik”
eller ”träningstips” och liknande.
Så kolla in här >> så ser ni alla klipp
sorterade i kategorier.

annaskrift2 copy

 

Sånna mail gör mig glad….

 

Idag fick jag ett mail
som gjorde mig så glad.

Det var en mamma till en
liten flicka med Downs Syndrom
som nu hunnit bli 3 månader gammal.

Tidigare kontakt….

Vi har haft lite tidigare kontakt
då mamman mailat mig tidigare då de
nyss fått sin lilla tös och tillvaron var lite
”upp & ner” och frågorna var många.

Det värmer….

Mamman skrev idag:

Här går dagarna snabbt och illa 
tösen blir snart 3 månader och jag
känner att  jag har dig…… att tacka för så mycke.
Tack vare din blogg och att du svarade på alla
mina frågor så har jag läget under kontroll.”

Vår lilla tös är ett litet charmtroll och livet
skulle inte vara desamma utan henne.”

Vi var och hälsade på en familj
i veckan. Dom har en tjej med det lilla extra .
Dom tyckte att vi landat bra med vårt nya liv
och jag kan bara hålla med dom. Sa att det var
mycke på grund av din blogg och att du har
en posetiv inställning som smittar av.
Så tusen tack för att du finns.”

Det värmer….

…oj vad ett sånt värmer en.
Så härligt att man kan få en annan
person att tycka så. Då känns det som
meningsfullt med bloggen, där jag skriver
helt utifrån hur jag upplever det med att
ha en son som har Downs syndrom.
Jag tänker nog nästan dagligen,
att vi är så lyckligt lottande som har Max.
Han ger så mycket mer mening till vårt liv
och ger oss en helt ny syn på livet och alla
runt omkring oxå för den delen och hur
man värdesätter den till fullo.

Jag är så glad då allt detta positiva
kan komma fram mellan raderna
då jag skriver.

Lördagsmys….

 

Jag saknar den goa värmen som var här tidigare.
Den är ju som bortblåst =((((

Vi provade gå ut på förmiddagen,
men det blåste så kallt trots att jag klätt mig med
långkalsonger (!!) Runt 9 grader med isande vindar. Brrr…
Varför skulle den goa värmen fara all världens väg. Min kropp
skriker just nu efter värmen. Jag har en sån jä….la  värk just nu
här då jag sitter. Värktabletterna vill inte riktigt bita. När värken
blir så här intensiv som ikväll, då kollar man om man har fått feber
och det är någon flunsa. Men som vanligt, icke det.
Bara min fibro som gör utbrott.

Kanske lite mycket…..

Det har kanske blivit lite mycket på programmet i helgen.
Både det att pappsen är borta (och att man spänt gått här
hemma och väntat på rapport under dagen) samt att jag
fick en IKEA leverans som jag inte har kunnat hålla fingrarna
bort ifrån och förstås mekat ihop. Sedan var vi bort på kalas
hos morfar om fyllde år idag och fick äta mumsig smörgåstårta
och prinsesstårta, kanske det, att man åt sig så mätt så man
var illamående, oxå har bidragit till att kroppen protesterar
just nu =)

Jag har fått dopa mig så mycket i helgen, känns inte bra.
Då far oxå magen åt fanders och direkt blir jag oxå dålig i
hyn i ansiktet. Sedan vet jag redan nu…hur natten blir.
När jag blundar, snurrar det redan i huvudet =(

Men lördagsmys har det varit ändå….

…med bolibompa och godis.
I Max fall….russingodis =)


En busig liten kille emellanåt …….och sedan hips, vips är ögonen
som klistrade vid TV:n =)

Vi hann klippa Max med klippmaskinen idag och så
kammade vi lite ”uppåt frisyr” på honom. Syns kanske
inte så bra på dessa kort. Men söt blev han!

Skojiga saker……

Har fått en del mail i helgen.
Flera vill ta del utav idagboken och det är ju skoj.
Sedan blir man så glad när man får höra att man
inspirerat andra och de oxå har gjort likadana
träningsväskor” på en hylla i köket och att det fungerar bra =)

Sedan har jag mailat med en nybliven mamma till en liten DS pojk,
bara 4 dagar gammal. Det är då man förflyttas tillbaka i tiden och
får gå igenom den där första tiden, igen. Det känns som om vi fick
en fin kontakt via mail. Jag hoppas verkligen att jag har kunnat
förmedla så mycket positivt till dem, att då de snart landar i sin
nya situation att de får njuta lika mycket som vi gör, dagligen
med Max.

Den morgonen jag fick första mailet av denna mamma så
berättade jag det för storasyrran vid frukostbordet:
”…att en mamma mailat mig och de har fått en son med DS”.
Då säger hon helt spontant bara:
”….men oj så roligt”.
Så jag säger till storasyrran att jag ska skriva till dem, för
att de känner er lite ledsna just nu i början.
Då säger hon:
”….skriv att det behöver de ju inte vara, det finns ju
ingen anledning till det
” =)

Så jag skrev just allt detta i mitt svarsmail och bland annat så
svarar mamma med:

ÅH TACK!!!!!!!  Underbara du!! Nu sitter jag här och läser
ditt brev om och om igen och gråter så jag inte ser tangenterna!
Du har inte en aaaning om hur bra detta kändes att läsa!
Fannys kommentar : ”…men oj så roligt”, kommer jag aldrig att glömma!”

Så jag visade detta nu för storasyster Fanny och hon blev
så glad att läsa det.