Tacksam

Jag låg och vilade på sängen
mitt på dan idag och kände
mig så tacksam 💛

hjärtebarn

I morse var det nämligen samma taxichaufför
som körde oss (Max mamma och pappa) till
flygplatsen för 9 år sedan, en otroligt
känsloladdad resa, då Max själv (samtidigt
som oss) var på väg ner till Göteborg i ett
eget ambulansflygplan med en läkare
och en sjuksköterska, för att operera
sitt hjärta. Så varje gång denne taxichaufför
numera kör Max skoltaxi, så flyttas jag
tillbaka i tiden och kommer ihåg exakt
hur nervös jag var den dagen 💛

Jag känner mig så tacksam 🙏🏼 att Max
idag åkte till skolan som en pigg kille
med ett hjärta som fortfarande dunkar
på ♥

Så kom ihåg att vara tacksam över
livet, ta tillvara på livet, njut varje dag,
gör det bästa av din dag…

/ Anna

 

Max föddes med Downs syndrom

Idag var det en artikel i
Piteå-tidningen om att Piteå
ska inför KUB test…

IMG_4969

…undersökningen KUB visar
sannolikheten för att fostret har
någon kromosomavvikelse, som
exempelvis Downs syndrom.

Det har ju varit mycket debatter kring
detta test senaste tiden. Jag är så glad
att det inte fanns då Max föddes och
att vi inte hade en tanke på att göra
något fostervattenprov. Vad hade vi gjort
om vi hade fått svar om Max, om vi hade vetat??
Det är ju det som blir den stora utmaningen
för den som testar. Testet ger ett resultat
som man ska ta ställning till…

…för 9 år sedan då Max föddes
(här uppe på bilden med sin
storasyster Fanny) hade vi ingen
erfarenhet av Downs syndrom och
vad det skulle innebära. Men WOW
att fått vara med på denna ”resa” som
vi gjort med Max, är helt fantastisk 💛

…om jag tittar tillbaka på dessa 9 år,
så har Max öppnat så många nya ögon på oss,
vi har fått vara med om så mycket, som
vi annars, inte skulle fått vara nära att få
uppleva. Vi har fått nya värderingar i livet
i vår familj och säkert även många runt
omkring oss. Min erfarenhet idag är att
alla borde få ha en ”extra kromosom”  i
sin familj, då tror jag att vår värld faktiskt
skulle vara så mycket bättre 💛

 

På första bilden 1 år och 3 månader
och den andra bilden 9 år ♥

Max sprider den där känslan av att
”ingenting är omöjligt” och han njuter
av livet och nuet. Är det något som inte
går, så lämnar han det och kanske testar
han vidare en annan gång eller så hittar
han nya lösningar. Han sprider den där
lilla extra kärleken som betyder så mycket ♥

Bildspel

Se gärna detta bildspel med Max
som jag gjorde från födelse till
han var 5 år, bilderna i kombination
med låttexterna jag hittade, blev en
perfekt kombination enligt mig…
.

.
…som allra sista meningen i
slutet av filmen: .

…”alla har en plats, allting har
en mening,  det är vår värld,
en värld full av liv

…den meningen berör mig
så djupt och den är så fin ♥

Max hjärtfel

Hos oss har dock hans ”extra kromosom”
alltid legat i skymundan bakom hans 2 hjärtfel.
För en extra kromosom går att leva med,
men utan hjärta går det inte….

  op

…Max opererade sitt hjärta
5 veckor gammal i en stor hjärtoperation
där de gjort nya väggar och klaffar i hjärtat,
så hos mig har alltid hans hjärta varit
mer av en oro, än hans extra kromosom.

Såklart har jag som mamma oroat mig för
hur hans liv ska bli, först vid alla
utvecklingsstegen i början, jag funderade
långt fram i livet, över förskola, skola och arbete…
Men idag lever vi mest för dagen, så som jag
även gör med min sjukdom. Varför oroa sig nu
över sånt som vi ändå inte vet, bättre leva här
och nu och ta en dag i taget och göra det bästa
av den. Allting går ju lösa på ett eller annat
sätt. Lite av mitt eget motto är väl:

”…går det inte på ett sätt, så går det
göra 
på ett annat sätt och går inte det,
så lämnar vi det och göra nått annat

Fördomar

Såklart gör det ont i hjärtat att många
fördomar finns och att det i sin tur kan
påverka hur livet kommer att bli,
men så är det ju idag, går nog aldrig
ändra till fullo. Men för mig har det
alltid handlat om att ”vi är alla olika
här i världen med olika förutsättningar
och det är ju det som berikar livet att få
träffa olika personer, tycker inte ni det
med? För så trist om alla vore lika,
stöpta i samma mall, visst?

Men vi är ju oxå alla olika,
i hur vi tänker och vad vi tycker.

Mina barn

Jag är grymt tacksam över mina
bägge barn, för även om jag mest
skriver om Max och hur han förgyller
vardagen här hemma med sin extra
kromosom, så betyder Max storsyster
lika mycket såklart och har lika stor
plats i mitt hjärta ♥

Min fina dotter som gav mig så mycket
kärlek och värme då jag insjuknade i min
sjukdom då hon bara var 1 1/2 år ♥ hon är
min ögonsten, min fina underbara tjej som
oxå är en betydelsfull storayster åt Max som
han ser upp till massor ♥

  

  

 

  

   

…jag älskar er ungar ♥

…och ja, jag älskar er alla
min busiga fina familj….

…ni förgyller vardagen
alltid för mig , oavsett hur
många kromosomer ni har ♥

/ Anna

Årtermys & kräftfiske

I fredags så blev det en
toppenkväll. Med både Årtermys
vid byns Sommarkiosk med mina
bröder som underhöll och efter det
Kräftfiske i Alterälven.

Halsband

Innan vi for så hittade jag Max
i sitt rum och satt och trädde
pärlor på ett snöre…

.

..och så säger han:
”…mamma, det här är till dig,
jag älskar dig, lova att du har
det på dig ikväll på Kräftfisket” ♥
Så såklart hade jag ju det!

Årtermys

Vilken tur med vädret vi hade.
Regnade dagen innan och efter
med just fredag kväll fick vi sol,
inte så varmt, men friskt och vackert
och se här vilken underbar underhållning
vi fick, se på detta filmklipp…

.
…så det var underbart att få
sitta och njuta av på första
parkett, detta är ju bara ett litet
axplock av allt fint de spelade med
mycket fokus på låtar om Alterdalen
och livet på landet ♥

Kräftfiske

Sedan blev det dax för kräftfisk med
hela tjocka släkten, på min sida. Vi
var alla denna kväll, förutom en
brorson med flickvän. I detta filmklipp
ser ni hur det brukar gå till på våra
kräftfisken…

.
…och många kräftor blev det
oxå, rekordstora i år faktiskt!

Själv så åkte jag hem tidigare,
denna kväll, även om jag hade
velat stanna kvar på mysig korvgrillning
och de 2 andra omgångarna av att vittja
i mörker, men jag har inte varit nå
vidare i ryggen, så det var ett bra beslut.

Så övriga familjen kom nog inte hem
förrän där vid 23 tiden nångång och
Max hade haft jättekul!

/ Anna