Kronblom har snuva….

 

Idag när jag hämtat Max
på förskolan och vi kommer
hem så var det dags att tömma
vattnet på Kronblom.

Kronblom….

Tidigare så fick vi en regnmätare
av Max farmor i form av Kronblom
som har koll på hur mycket det regnar..

 

 

….han är ju en rolig gubbe och
Max gillar att gå fram och prata
med honom lite då & Då ;)

Ja, här ser ni ju att den
behöver tömmas. I helgen
läste jag, om det var lördagen,
som Piteå med omnejd hade
rekordet i nederbörd och före det
har det ju regnat hela hösten.

Jag tycker inte det ska finnas
kvar någon nederbörd till
vintern i form av snö. Fast
det har man ju sagt förr och
ändå har det blivit massor
med snö.

Max ville då idag tömma Kronblom,
men när han går fram och kikar närmare på honom så blir han faktiskt
bekymrad för herr Kronblom.

Kronblom har snuva….

För när Max kommer närmare
så hukar han sig ner och granskar
Kronblom och jag frågar:
”…vad tittar du på?”
då svarar Max:
”…Kronblom är sjuk, Kronblom
har fått snuva”.

Japp, visst är det så, när jag kommer
närmare, så ser ju jag oxå…

 

…snoret droppar ju från näsan, stackarn! ;)
Så jag säger till Max:
”…det är då inte konstigt att Kronblom fått
snuva då det regnat så mycket hela hösten”.
Då funderar Max en stund och säger sedan:
”…mmmm, han har för lite kläder på sig,
han har inga regnkläder”.
Såklart!

 

Max går fram till Kronblom och säger:
”...jag ska hjälpa dig torka näsan” och så
torkar han bort snoret under näsan med vanten ;)

Dags för tömning….

Sedan när Kronblom hade
fått ”snyta” sin näsa, var det
dags för tömning av mätglaset…

 

 

 

…och som alltid är det roligt då någonting innehåller
vatten, då kan en sån här tömning av ett regnglas kännas som
om man får uppfylla sin största önskan :))

 

Höstskogsmys…..

 

En mysig dag till ända.
Lördagen till ära var jag bättre
i kroppen och magen ganska okej.

Så när vi fått med dottern som
sovit borta på hajk i byn så tänkte
vi att efter eftermiddagsfikat att ta
oss en skogspromenad jag och
barnen.

Mellan regnskurar….

Regn på förmiddagen och
så lite uppehåll i det hela och vi
tänkte passa på mellan regnskurarna
att ta oss ut. Denna höst måste nog gå
till rekord här omkring i nederbörd.
Helt galet vad det har regnat alltså.
Har aldrig varit ute så här lite en
höst någonsin.

Men hur är talesättet ”….det finns ju
inget dåligt väder, bara dåliga kläder” ;)
Så idag blev det regnkläder på och så ut
i skogen…..

 

…härlig frisk luft och inte så kallt.
Det blåste lite, men när man var i
skogen så var det lä och bara mysigt
då det blåste i alla träden.

Fina ungarna….

När vi kom fram till diket där vi
skulle gå över för att komma in på
stigen där vi brukar gå, så säger jag
till barnen att bara vänta lite, medan jag
skulle plocka fram kameran ur sin väska
för att hänga den runt halsen så jag lätt
kunde fota sen. När jag sedan har gjort det
och tittar upp, då har barnen ställt sig för
att posera där för mig…

 

…så fina ungarna vet vad mamma blir glad över,
så ett sånt här fint kort fick jag då ;))

Stigen….

Stigen som vi brukar följa ligger inte så
långt bort från vårt hus. Den är egentligen
inte alls märkvärdig och inte alls värst långt.
Men den är alldeles lagom.

Både för egen del, då man inte orkar gå
så långt, men även för barnen är det helt
tillräcklig. Det är inte att man måste fara
långt, eller ha en massa på programmet,
för barnens fantasi och även mammans fantasi
räcker gott och huvudsaken är att man kommer
sig till skogen….

…här ligger barnen i blåbärsriset och flörtar
med varann ;)

Det är härligt då Max storasyster helt spontant
säger: ”…..åh, vad härligt det är med skogen och
att gå i naturen” där vi går efter stigen idag.
Jag tycker det är härligt att de uppskattar det
och idag känns det ännu mer värdefullt, då det finns
så många tekniska prylar och annat som lockar hela tiden.
Då känns det extra viktigt att man inte glömmer bort
det enkla och vackra man har utomhus…

 

 

 

….det här trädet hittade vi med en massa hål i, antagligen
kanske en hackspett som varit flitig ;) Men med barnens fantasi
så tyckte de att det såg ut som ett fågel hotell :) …och det var
det ju förstås, ett flera våningars fågelhotell, så mysigt ;)

 

  

…sedan hittade vi svampar på träden som var skoj att
kika närmare på. Max kolla om de gick att plocka bort,
men de satt fast i trädet. Coolt tyckte Max ;)

Myrstacken….

Efter denna stig så har vi en stor myrstack
där vi brukar stanna till och se hur flitiga myrorna
är. Men idag var det ingen aktivitet, de har nog
redan gjort vinter och krypit ner i stacken…

 

…det gillade mamsen, för jag brukar få stå och
trampa på stället, för att inte få myror som kryper
upp på mig efter benen ;)

Max skulle testa med en pinne försiktigt
om det fanns några myror under barren….

…men Max hann knappt röra något, så började
djurvännen storasyrran att protestera:
”…sluta att förstöra deras hem, vad skulle du
säga om myrorna kom och förstörde ditt rum”.
Ord och inga visor!! ;)

Grankojan….

Sedan längre fram på denna stig har vi även
en ”gran-koja” som vi brukar krypa in under.
Det är alltså en gran, där grenarna hänger ner
i marken och har växt fast där, så det har blivit
som en koja därunder…

…här kryper Max in i den.
Det började nu att regna igen (!)
Helt sanslöst alltså, så det var ju perfekt att
vi var framme vid gran-kojan då ;)

…så när vi kröp närmare granens fot,
så fick vi inget regn på oss…


….så vi hade det riktigt
mysigt där under och hade
helt klart kunnat haft med
oss en picknick där under,
där det inte regnade ;)

Något vi får tänka på till
nästa gång ;)

Ja, det blev en mysig promenad
i höstrusket och det känns kul att
vi var iväg, för man vet
ju inte nu, hur länge till det ska vara snöfritt. Hips,vips blir det kallt nu och fryser på.

Sedan ska det blir roligt då vi får våran hundvalp,
som framöver kan följa med på våra skogsutflykter ;)

Härliga höstfärger….

Tyvärr har det inte blivit så många höstbilder
i år, på grund av det otroliga vädret, men jag fick
några fina höstfärger föreviga idag…

 

…höstfärger är ju något bland det vackraste som finns.
Nog är väl sommarblommande växter fina att fota, men
höstfärgerna som dyker upp av sig själv och deras skiftningar
är ju så oerhört vackra!

Innemys….

När vi gick hem från skogen hann det rent
börja spöregna, så det var sedan skönt komma
in i värmen och barnen satt sig framför en film
och jag satt mig för redigera bilderna på datorn
medan regnet smattrande på taket ovanför huvudet.

Mmmmm….härligt med naturen och även
tur att tekniken finns, då man sedan kan sätta
sig ner vid datorn och leka med bilderna man
tagit under dagen på ett enkelt och smidigt sätt.

Talk Show med inslag av sång….

 

Helgen närmar sig med
stormsteg och jag hoppas den
blir mysig och lugn och skön.

Bjuda på lite film….

Tänkte så här på fredagen få
bjuda på ett filmklipp på Max
där han bjuder på lite talkshow
kombinerat med lite sång.

Just nu är det så roligt för han
har själv kommit på att han kan
sjunga egna påhittade sånger från
bilder i böcker han tittar i. Det är ju
toppen för inlärningen och till och med
får han många gånger till rimmet,
i sångerna och det är ju bara dubbel-toppen!

Så här får ni lite surr & sång
med Max …
.

.
….om jag jämför detta klipp med tidigare klipp,
så hör man skillnad i både tal- och språkutvecklingen
och fantasin är det ju som vanligt inget fel på ;))

Yesterday….

Max blev inte sjuk utan var
och badade med pappsen i badgruppen
och prickarna på barnen lyser fortfarande
med sin frånvaro.

Så idag är han och busar på förskolan
och jag ska nu ladda ordentligt och vila
för att sedan ha fredagsmys med familjen.

PH mätning under 1 dygn…..

 

Igår var vi iväg till Sunderbyns
Sjukhus för att sätta in en sond
och göra en PH mätning på Max.

PH mätning…..

PH mätning göra man för att
mäta PH värdet i magen under ett dygn.
Vi gör det på Max eftersom han har problem
då och då att han sväljer och sväljer och det
”går som runt” som att man misstänker att det
är sura uppstötningar. Man kan även höra detta
nattetid och vill nu kolla om det kan vara det, han
har jobbigt med på natten med sk reflux att
den övre magmunnen mellan magsäcken och
matstrupen inte kanske håller riktigt tätt
och då åker innehållet i magsäcken upp i
matstrupen igen.

Så då kan man mäta surhetsgraden i
nedre delen av matstrupen med en
pH-mätare som placeras ovanför den
övre magmunnen. Mätningen pågår ett
dygn och gör inte ont.

Vi anländer till sjukhuset…

Vi kom till sjukhuset en timme före
det planerade besöket på fys lab,
för att pre-medicineras på barnmottagningen…

…här sitter Max och pappa i väntrummet
och tittar i Bamsetidning.

Vi fick första väga och mäta och WOW Max har
passerat det magiska 100 cm strecket (!!)
Det har tagit tid, men är där idag ;))

Premedicinering…

Vi fick sedan prata med en sjuksköterska
som frågade om vi ville ge Max pre-medicinering
alltså lugnande inför undersökningen. Hon frågade
om vi trodde att Max behövde det, eller om vi trodde
han skulle klara det utan. För det skulle bli en väntan
på 2 timmar isåfall med lugnande innan undersökningen.
Det kändes ju lite knasigt då de hade kallat en timme före ?

Men hur som helst så dividerade jag och Max pappa
och tog beslutet att Max inte skulle behöva lugnande.
Han har alltid varit väldigt duktig på alla undersökningar
och saker han gjort tidigare och visst lite gråt blir det nog,
men det blir det ju för alla, oavsett lugnande. För han blir
ju förhoppningsvis inte helt hysterisk eller vill springa därifrån.

Så vi tog beslutet tillsammans med sköterskan
att vi testar utan och skulle det inte funka skulle
vi få komma tillbaka och ta det, helt enkelt. Så då
blev det lite mer väntan och nu i ett annat litet
väntrum på barnmottagningen…

…där fanns det förstås olika roliga saker och leka
med och det var roligt spela fia med pappa och räkna
stegen. Sånt stort och fint skulle man ha hemma!

Dax att gå….

När det var dax att gå upp till Klin Fys
så smussla sjuksköterskan ner en isglass
i min väska att använda då sonden skulle
sättas ner…

…här bekantar vi oss med de två som skulle
sätta fast allt uppe på Klin Fys och här visar de
Max slangen. Sedan satt Max stadigt i papps knä
som höll fast honom och de började direkt med
att sätta in slangen direkt i näsan. Så jag fram med glassen
och så passade sköterskan att föra ner i slangen varje
gång Max svalde. Det blev lite gråt, men gick ändå väldigt
bra och så fort de hade fått ner den som de ville, så fick
jag hämta en låda med en massa skoj i….

…och Max valde sig först en rosa studsboll
och sedan fick han även ta en tatuering.
Samtidigt står sköterskan och håller fast
sonden….

….och så kollar de att den ligger rätt
och kopplar fast den med den dosan
som ska registrera det hela….

…sedan dax att sätta fast sonden på näsan och
kinden med tejp….

…och sätta fast dosan med ett bälte runt magen….

…här inser ju Max att det
värsta är gjort nu och är igen
på strålande humör ;)

Så från sonden i näsan tejpades
den fast på kinden och bakom
örat och överflödig slang rullas
ihop och tejpas fast på sidan på
kroppen och sedan kopplas ihop
med dosan som under ett dygn
ska hänga runt midjan och
registrera det hela.

Lycka….

Sedan fick Max hoppa ner och
testa den nya studsmattan på golvet….

…här ser ni dosan som
hänger på ett skärp.

Snälla var dom….

Ja, oj så snälla tanter.
Max fick först studsbollen och sedan
en tatuering. Sedan tog en av tanterna fram
ytterligare en väska ….

 

…och där fick han klistermärken
från alla blad, det var bamse och
andra figurer, hon bara tog fram
mer och mer ark, så Max hade
famnen full när han gick därifrån ;)

Det är ju förstås för att de ska
minnas allt det roliga och det är
ju så superbra.

Innan vi gick fick vi instruktioner att skiva ner alla måltider på ett schema.
Med klockslag då han började äta eller dricka och då han slutar, under hela dygnet.
Även skriva ner sömnen. Fanns även spalter att registrera om man får sura uppstötningar eller halsbränna, men det vet vi aldrig med Max, samt en spalt för bröstsmärta.
Sedan undvika äta det som är surt. Ingen saft och liknande. Så då startade vi dygnet.

Fira ….

Max var glad att nu få lämna stället
och sa glatt hejdå till tanterna då vi gick.
Såklart måste man ju fira att första delen var
bortgjord så en chokladboll måste man ju bara
få i sjukhusets cafeteria…

…den smakade bra vill jag lova!

…trött kille i bilen hem.

Kvällen….

Kvällen gick fint.
Max var nöjd som fick sitta mycket
vid iPaden dagen till ära ;)

..han besvärades faktiskt inte någonting av sonden
eller apparaten på sidan. Han tordes faktiskt röra sig
normalt, var lite rädd att han skulle bli helt paralyserad ;)

Tyck synd om mig….

Fast lite ”tyck synd om mig” blickar
kunde man få ibland och här får ni
den fångad på bild….

… var lite bekymrad då han skulle äta, men då vi frågade
om han äter med näsan, så skratta han varje gång
och sa ”…..nääää” och så gick det bra ;) Men antagligen
kanske han kände av slangen lite i halsen då han åt,
lite obehag….

…men det gick ändå super få i sig
lite kvällsmål innan läggdags.

Inför natten….

Här sitter Max på pottan och
här ser ni hur allt sitter fast….

…så när vi skulle tråckla på en pyjamas
så var Max lite orolig och så med alla sladdar,
så då lättare jag upp stämningen lite…

Jag sa:
”…Max du har ju sovit över hos din
syrra, så då tycker jag att det är dags för
mig att få sova över hos dig!!”
”…JAAAA!!” skriker Max glad och vi kunde
fokusera på hur vi ska bädda och hips, vips
så gick påklädningen bra ;)

…och oj så spännande det blev att mamma
skulle sova över (utan vetskap att det var för att
hålla koll på honom under natten ;)

Vi hade mysigt innan vi skulle sova och
Max busade med dockan Anna…

…han låg även och berättade för dockan Anna om
hans dag på sjukhuset och då berättade han snabbt
om han fått en slang och en dosa, men sen var det fokus
på studsbollen och de andra sakerna och chokladbollen ;))

Natten….

Om allt annat var lindrigt i sammanhanget
så blev natten jobbig. Men det är ju oxå för att
Max är aktiv under nätterna och vänder och vrider sig
ofta. Men det kliade antagligen i näsan och var lite
obehag från sondslangen för så fort han vred sig så ville
händerna i ansiktet. Så Puh, det blev hela tiden att hålla koll på
hans händer, så han inte skulle lyckas dra ut sonden. Så ingen
sömn alls för egen del. Ville absolut inte göra om allt, pga att
sonden farit ut och då blev det i stort sett vak hela natten lång…

…vi kilade fast dosan på ryggen mellan kalsonger
och lite tajtare långkalsonger, så den inte gled omkring ;)

Idag….

Så har det blivit en del underhållning…


…på programmet, men
eftersom morsan känt sig
halvdöd, så har det blivit
typ lite spel, iPad, film
och sånt.

Sedan beslutade jag
att ta bort sondslangen
hemma själv ( som vi fick
göra om vi ville) och så var
Max farmor och farfar så
snälla och for in med dosan
och jag slapp fara idag.

Att ta bort sondslangen gick
superbra. Max var så duktig.
Det var ju främst tejpbitarna som gör lite ont att ta bort, men det var
en tuffing….

…så här ligger den bortplockade apparaten
som vi då lämna in och så får vi se vad vi får för resultat.

Så hela allt gick väl superbra och smidigt,
lite jobbig natt, men när man är inställd, så går
ju det med. NU är det ju gjort !! :)