Ambulansfärd

Denna morgon startade
med att Max kommer
och väcker oss vid 05 tiden
och säger att han mår illa.

Vi går direkt till toaletten
på övervåningen och han
ställer sig på knä som för
att kräkas. Men istället för
det så blir han yr och far ner
med ena armen i toastolen.
Rätar på sig igen och jag som
själv är så kissnödig, ber pappa
Jonas sitta med Max, så går jag
ner för att kissa på toan nere.
Då hör jag pappa Jonas som
skriker till mig:
”…ANNA, Max svimmar ju!!”.
Jag upp igen och Max är
avsvimmad helt kanske 10
sekunder och sedan okontaktbar
några minuter (långa minuter)
Vi bestämmer direkt att ringa
ambulans. Jag tänker direkt på
hans opererade hjärtfel och
blir livrädd att något tillstött
med hjärtat.

Jag pratar med SOS alarm
och de skickar direkt en ambulans.
Pappa Jonas bär ner Max i köket
och nu är kontaktbar men helt vit
i ansiktet och ingen färg på läppar
och trött.

Ambulans 

Sedan kommer ambulansen
efter cirka en halvtimme och
Max ser lite piggare ut. De kollar
hans saturation i fingret som
visar bra syremättnad…

…jag följer med i ambulansen
och pappa Jonas kommer i
bil bakom. Väl inne i ambulansen
så blir Max piggare och piggare
och återfår färg i ansiktet och
börjar prata allt mer, till att
sedan börja skämt och bjuda
på nått leende och DÅ känns
det som jag kan börja slappna
av. Underbart att se ♥

Max får direkt en nalle
från Teddykompaniet av
ambulanspersonalen och
den nallen blev sååå
betydelsefull idag, den har
följt med hela förmiddagen ♥

Inne i Ambulansen

Max blir gladare och
busigare hela tiden i
ambulansen och börjar
surra oavbrutet och sååå
härligt ha tillbaka sin
”vanliga Max” ♥

Han frågar ambulanskillen
om vad alla knappar är för
något och alla saker, han vill
att jag fotar det som är i taket
så han kan visa pappa och syrran…

…dock svårt fota, det är
ganska trångt och allt så nära.
Max hinner prata om det mesta
där i ambulansen då han blir
piggare och piggare. Han börjar
prata om ”Zlatan” och killen i
ambulansen berättar att Zlatan
gjorde ju ett mål igår kväll, så vi
gör ”high five” ;) Max hinner berätta
om sin resa ner med Sportbladet
han fick se matchen med Zlatan, han
berättade om besöket hos Familjen
Rysberg och att han fått träffa
Markoolio och Petra Mede, Happy
Jankell,  Julius och Fredde Granberg.

Ambulanspersonalen är
imponerad  och då tror jag
Max blir ännu mer exalterad
av att berätta ;) Han började
surra om ”Leif & Billy” och
ambulanskillen gillar dem oxå,
så de började snacka om olika
avsnitt ;) Sedan hann han även ta
upp ”Supersurasunksara och
stålhenrik” och en del annat oxå.
Surrade oavbrutet och där kände
jag mig sååå tacksam att han var
piggare ♥

Väl framme på akutmottagningen
i Sunderbyn så är Max på glatt
humör…

….och surrar med ambulans-
personalen i väntan på ett rum
och döper där och då nallen till:
”…han ska heta Lurvis” och
det var ju passande!

Sedan tog vi ett kort med
den fina ambulanspersonalen
som ett minne, men visar inga
ansikten här. Men toppbetyg
från oss !! ♥

Akutmottagningen

På akutmottagningen fick
vi komma in till rummet
med ”fiskar” på väggen, vi
har varit där tidigare, så
Max känner sig trygg och
börjar direkt kolla in alla
fiskvarianter som så många
gånger tidigare ;)

…först fick Max
bedövningsplåster
i armveck och på
handen utifall de
skulle behöva ta
prover och då sa
Max till personalen:
”…ni får sätta på Nallen
först 
och sen mig”.
Så Nallen fick då först en
sån klisterlapp som de
använder då de tar EKG
och Max fick montera fast
en sladd och så tog först
sköterskan ett EKG på nallen
och ”pep” och hade sig lite
som att maskinen jobbade
och då säger Max:
”…äh, nu skojar du lite
med mig ” typ ”mig lurar
du inte” ;)

Sedan var det dax för Max
att först få emla plåster
och sedan bli uppkopplad
till ett EKG där de kollar
hur hjärtat mår.

Rulla vidare

Sedan började klockan
närma sig 08, så då fick
vi rulla vidare till
Barnmottagningen på
sjukhuset och Max var
nöjd över att få åka rullstol…

…där fick vi först träffa
barnläkaren som lyssnade
på hjärtat och Max sa
såklart:
”…först på Nallen
och 
sen mig” ;)

Sedan blev det ny
procedur med nytt EKG
av en ny sköterska…

…både för Max och
nallen ”Lurvis” ♥

…de tog även blodtryck
och kollade saturationen,
(hur Max syresätter sig)
där även såklart Nallen fick
klämman på sin tass oxå ;)

Max fick ett fat med
pepparkakor och kex
och festis och det var
välkommet, då vi inte
hunnit äta frukost.

Hoppgroda

Max fick välja något ur
”presentlådan” oxå och
valde en liten plastgroda,
som man sprätter iväg,
så liten billig sak som
kan betyda så mycket.
Medan vi fick vänta ett
tag på svar och på att
läkaren skulle återkomma,
hann vi ha mycket skoj
med denna lilla plastgroda,
där på britsen…

…allt såg bra ut med hjärtat!
Så grymt underbart att höra ♥
Så vi fick fara hem och såklart
bara att återvända om något mer
skulle inträffa på något sätt.
Annars har vi inplanerat ett
ultraljud på hjärtat om ett par
veckor, så det blir en bra
uppföljning annars.

Max fick med sig hem hans
hjärtkurvor och där runt 9.30
tiden så fick vi åka hem, Max
fortfarande klädd i sin pyjamas.

Tacksam

Just nu är jag bara så
grymt tacksam 💛

Jag tittar på den utskriva
EKG kurvan och nallen
som ligger på köksbordet
och som Max fått idag
…så tacksam 🙏🏼

Max är pigg igen och
det verkar inte vara
något galet med hans
bägge opererade hjärtfel
…är så tacksam 🙏🏼

Jag är grymt tacksam
över den sjukvård vi har,
helt underbar, från samtalet
med 112 i morse, mötet med
helt underbara ambulans-
personalen till personal
på akutmottagning och
sedan barnmottagning, så
trygga vi har känt oss att
alla finns där, då det
behövs 🙏🏼💛

Å tack alla ni på instagram
(framförallt) som skickat
så många fina hälsningar.
Så tacksam 🙏🏼💛 ni är
världens gulligaste och jag
har läst upp allt för Max
och han tycker ni är så snälla.

Åter igen blir jag påmind
hur skört livet kan vara
och fort något kan förändras.
Åter igen ska jag sätta värde
på livet ännu ett snäpp och
ta tillvara alla dagar vi har på
bästa sätt. Jag har gråtit en
skvätt av tacksamhet då jag
efteråt ”landat” och inser att
det kunde varit så mycket
värre än vad det var.
Jag kommer krama om
”de mina” lite extra idag
och gör det ni med, snåla
inte med kärlek och omtanke,
utan ge en extra kram, säg
något som betyder något
och inte imorgon…utan idag 💛

/ Anna

Jag vill oxå bidra ♥….

 

Alltså mitt hjärta mår
så dåligt då jag nu matas hela tiden
med bilder & olika nyheter om alla
drabbade flyktingar runt om i världen ♥

Det känns i hela mig då jag ser
barn som far illa och som kanske
inte har någon familj kvar. Det
gör så ont. Jag satt och såg tv3
program igår ”Hjälp oss hjälpa”.
Se det!

Tacksamhet…

Samtidigt som det är jobbigt att
se på allt, så tror jag att det är en bra
”väckarklocka” för många. Både en
”väckaklocka” att vi ska vara tacksamma
över vad vi har. Att sätta värde på vad vi har
och som så många andra inte har.

Ibland trånar jag, som säkert flera efter
saker, efter sånt som vi kanske inte har råd
med eller bara sånt där extra lyx som skulle
förgylla tillvaron. Det gör nog alla.

Men så ser jag bilder utifrån världen
och jag jämför det med mitt liv och
då känns de sakerna så överflödiga
och så små i jämförelse.

hapiness

Jag ska bli bättre på att just känna
”tacksamhet” för det som jag och vi har.
Vi har det vi behöver för att må bra.
Att vi bor i Sverige och att vi har det
så bra. Mina barn mår bra och har
fina skolor att åka till varje dag. Vi har
mat på bordet och allt som vi behöver.
Vi har varandra och vi är en hel familj.
Något som även är viktigt att prata med
sina barn om.

Vill bidra….

Som så många andra så känner
jag den där hjälplösheten, att inte
just jag kan hjälpa andra, så mycket
som jag skulle vilja, men….

ingen

….jag vill oxå bidra med något
som kan göra skillnad för någon
annan. Så jag har suttit och klurat lite
vad lilla jag kan göra. Jovisst har jag
sms:at in nån hundring till någon av
alla insamlingsställen som finns, men jag
kände att jag ville göra mera på något sätt.

Vad kan jag göra?

Så jag satt mig och tänkte,
Vad kan jag göra. Vad kan jag bidra med.
Vad är jag bra på? Jag tror alla kan göra
något, det behöver inte vara märkvärdigt
på något sätt, men alla bäckar små blir ju
något stort i slutändan.

Då blev jag inspirerad såklart ;)
Jo, jag kan väl skapligt kludda lite
och designa lite på datorn, så då fick
det bli något sånt.

Så nu, medan kroppen min inte har
varit pigg, då den inte har orkat med
så mycket, så har jag istället ”kluddat”
på datorn och jag har kombinerat &
ritat lite på ritplattan med tänkvärda
ord och åter igen inspirerats utav att
kommunicera med ”tecken som stöd”.

På tryckeri….

Så det jag gjort är nu på tryckeri
och dyker förhoppningsvis upp
nästa vecka här hemma och då
ni…..!!

….då hoppas jag att jag ska kunna
inspirera er till att hjälpa mig, så att
vi tillsammans kan bidra till att
några där ute, som sträcker ut sin
hand efter hjälp, kan få det ♥

Men jag återkommer med
det så fort leveransen är här.

annaskrift2 copy