Vi besökte akuten igår kväll…….

 

Max har ju haft mellan 39 och 40 graders feber
sedan söndagkväll och den går bara ner tillfälligt
med doping. Rosslig och är inte så pigg på att äta
och dricka.

Så igår kväll….

…bestämde vi oss för att fara in på akuten, så
att en läkare fick lyssna på honom, så det inte letat
sig ner och blivit någon lunginflammation. Inte för att det
kändes direkt akut, men känns tryggt då han är ett riskbarn
med sitt hjärta, att höra så allt låter bra.

I väntrummet…

…fick barnen varsin ”piggelin” av en snäll sköterska.
Så den smaskades det på med mycket ”mmm…-ljud” =)

 
I väntrummet hade Max hög feber. Emellanåt var det
en kille som vi inte är van, som är trött och slut och
bara ville sitta still…..

….men då glimtade han till ibland och då blev det en
del ”hej” och hälsade till andra som väntade och gick förbi.
Alla utom de i vita rockar, de är vi skepiska till =) Hos en
tonårstjej som satt i väntrummet, skulle Max ha kunnat krypa
upp i knät om inte mamsen hade stoppat honom =)

Efter 1 1/2 timmes väntan….

..i väntrummet fick vi äntligen komma in på
ett undersökningsrum. Läkaren möttes av
nej,nej” av Max direkt. Så fort Max ser en
sjukvårdspersonal med vita kläder eller
gröna kläder. Så anar han ”ugglor i mossen” =)

Men läkaren började med att undersöka Max
goseapa och lyssna på hans hjärta och lungor.
Sedan var han så tillmötesgående då hon
börjar undersöka honom. Först lyssnade de på hjärta
och lungor. Det lät fint förutom på höger sida, där han
har kvar en del slem. Sedan kollade hon öronen och Max
var så samarbetsvillig. Hon ville även titta i halsen med
en spatel. Max gapar och säger till och med ”aaa… ” =)

För att vara på säkra sidan ville läkaren ta ett CRP på
Max för att kolla att det inte var förhöjt, så det är ett
tecken på lunginflammation. För då ville hon ta en
lungröntgen oxå.

Sköterskan som skulle ta prover, fick samma
välkommande……med ”nej,nej” när hon kommer in
för att ta ”stick i fingret”….

Men även här var Max så duktig. Han var lite fascinerad
över hur blodet sögs upp av det lilla röret mot fingret.
Sedan fick han ett plåster med nallar på. Ni som läst
bloggen tidigare, kan ju förstå hur han sedan gick med
fingret i vädret =)

Läkaren återkom….

..och meddelade att provet inte var jättehögt, utan
ganska normalt för då man har en infektion och feber.
Så hon vill avvakta med antibiotika. Vi fick höja dosen
på alvedon och sedan gärna varva med Ipren. Har han
dock lika hög feber på fredag ska vi komma tillbaka för
en ny provtagning. Blir han sämre på något sätt ska vi ju
oxå givetvis oxå tillbaka.

Så bara avvakta…

…och se då. Natten varit lite orolig och mycket
nej-sägande” då han vaknat. På morgonen var då febern
kvar. Så nu hoppas vi att det ska gå ner under dagen.

Man har märkt nu att det tagit på Max lite, han
är nu mer trött och han har slumrat till i soffan, som
han annars aldrig skulle göra. Imorse så slumrade han
till i farfars knä.

Mamma öm i hårfästet….

Själv är jag öm i ”luggfästet”. Max har velat ligga precis
bredvid mig under nätterna och så dra i min lugg med
sina små söta  fingrar =) Så jag var orolig där ett tag att jag
skulle vakna och vara flintskallig framtill, men som tur är
jag bara lite öm =)

Födelsedagen närmar sig….

..med stormsteg. Så nu hoppas jag verkligen han piggar på sig.
För på lördag var det ju tänkt ha lite kalas och firande. Annars
får vi väl skjuta på firandet. Men nog ska jag väl ändå tro att det
ger med sig nu (!?) Enligt Max fyller han ju ”ett,två,tre” då han
räknar och så ska han ”äta” ”tårta” och vi ska sjunga
ja, må han leva”.

Jag kom ju på idag (!!) att han kanske skulle firas i tidningen.
Väldigt viktigt för storasyster. Så jag in på Piteå-tidningens
hemsida för att skicka in annons. Men jag är förstås för sent ute.
Jag kunde bara skriva in tidigast på tisdag. Men jag ringde dem
och gulliga dem skulle ordna så det kommer i tidnigen på lördag.
Hoppas det funkar!

2 svar på “Vi besökte akuten igår kväll…….

  1. Usch ja, man blir alltid så orolig när barnen är sjuka (och då har ändå inte jag något barn med hjärtfel). Skönt att det inte var lunginflammation! Vilket härligt kort på Max och hans farfar, det är verkligen kärlek i den bilden! :)
    Hoppas Max är piggare nu!

Lämna ett svar till ettnyttliv Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.