Imorgon väntar sjukvårdsbesök….

 

Imorgon blir det en tripp in
till barnmottagningen för provtagning
och så ska Max få sitt vaccin mot influensa
som han ska ha eftersom han är ett ”riskbarn”
ffa på grund av hans opererade lilla hjärta.
Det har blivit lite uppskjutet pga sjukdomar,
men nu ska det väl äntligen bli av imorgon.

Även fått svar….

Fick ju även till slut,
efter åtskilliga månader ( typ 7-8)
efter remiss skrevs för att göra en PH mätning
på Max, som jag skrivit om här >> och här >>
och nu kom nyss svaret som visade att Max hade
väldigt mycket reflux på mätningen.


Så förra veckan hade jag läkarkontakt
per telefon och Max ska börja medicineras
för sin reflux och se om nätterna kan bli bättre
med det. det kan vara det som varit boven i dramat,
då han varit orolig på nätter och klagat på ont i
magen och så.

Så nu ska medicin hämtas ut och vi ska
testa oss fram, det blir nog flytande,
hoppas det är gott (!) fast vilken
medicin är det?  ;)

annaskrift2 copy

Äntligen fått svar….

 

För 7 månader sedan (!!)
gick remissen iväg, då var det maj,
nu är det december och vi har idag
fått ett svar på PH-mätningen som
gjordes för 7 veckor sedan (!!) på
Max.

Lång väntetid….

Ja, det kändes verkligen som
en lång väntetid. Först få vänta
typ 5 månader, bara för att få komma
på undersökningen och nu tycker jag
det är helt fantastiskt att det tagit hela
7 veckor att läsa av svaret på dosan!

Så här såg Max ut då han hade
PH mätaren kopplad ett dygn här
hemma i början av oktober…

…och jag skrev om det, i detta inlägg >>
om någon vill läsa hur det går till.

Efterlyst svar…..

Jag har ringt ett par gånger till
barnmottagningen för att höra om
svaret kommit, men icke det. De har
i sin tur efterlyst det och jag ringde till
och med upp till Klin Fys och frågade själv
och blev inte nå bra bemött på telefonen, trots
att jag själv bara ringde helt vänligt och frågade
hur länge det skulle ta.

Så där och då, när det hade kanske gått 5 veckor
och de var så otrevliga, så tänkte jag att, jag skiter
i att ringa nå mer, har vi ändå väntat så här länge,
kan vi lika vänta.

Svaret dök upp….

Så idag så kom svaret på posten
efter 7 veckor, det stod så här…

”…jag har fått svar på PH mätningen som visar
att Max har mycket reflux av maginnehåll…”

….så då börjar man ju genast grubbla igen.
Kan det vara detta som ALLTID varit galet??
Från det han var liten och hans jobbiga tjorviga nätter??
Har nämligen fått höra av andra föräldrar att sedan de
fått medicin mot sura uppstötningar/reflux så har de
sovit bättre (!) Undrar varför man aldrig under dessa 5 år
fått höra det som ett förslag, då man ständigt pratat om
Max nätter.

Ja, det återstår att se om det ger effekt nattetid.
Nu sover ju inte Max dåligt alla nätter här hemma,
men det har åter igen varit ganska oroligt ett tag nu.
Vi ska absolut testa medicinering, det är ju ingen farlig medicin
och så enkelt, om det ” bara” skulle vara det. Har ju ett planerat
läkarbesök nästa vecka, så då ska vi diskutera detta.

Vill inte, vill inte, vill inte….

Tog beslutet nu idag att ha Max hemma
från förskolan igen. Han har varit där idag, men
tydligen någon mer nu på förskolan som fått
magsjuka sprutande bakvägen och bara tanken att
vi ska gå igenom som förra hösten, då Max mage typ
nästan aldrig kom igång och tog sån stryk att han inte
kunde äta nästan någonting och jag vet de rent utav hade en
konferens på barnmottagningen och diskuterade Max mage
och hur de skulle få stopp på den, det var gräsligt jobbigt.
Så vi väljer att ha honom hemma.

Visst det går inte skydda sig ändå,
men man behöver ju inte riktigt vara där det
är som värst. Får han det ändå, så må det vara.
Men hellre då en magsjukevariant fram, som
går över snabbt.

Trist för Max…

Trist för Max som var hemma hela
förra veckan, det är ju förstås roligare
vara borta, men vi får väl se hur det
utvecklar sig på förskolan.

Mamsen får väl leta upp något mer
pyssel kanske ;))))

PH mätning under 1 dygn…..

 

Igår var vi iväg till Sunderbyns
Sjukhus för att sätta in en sond
och göra en PH mätning på Max.

PH mätning…..

PH mätning göra man för att
mäta PH värdet i magen under ett dygn.
Vi gör det på Max eftersom han har problem
då och då att han sväljer och sväljer och det
”går som runt” som att man misstänker att det
är sura uppstötningar. Man kan även höra detta
nattetid och vill nu kolla om det kan vara det, han
har jobbigt med på natten med sk reflux att
den övre magmunnen mellan magsäcken och
matstrupen inte kanske håller riktigt tätt
och då åker innehållet i magsäcken upp i
matstrupen igen.

Så då kan man mäta surhetsgraden i
nedre delen av matstrupen med en
pH-mätare som placeras ovanför den
övre magmunnen. Mätningen pågår ett
dygn och gör inte ont.

Vi anländer till sjukhuset…

Vi kom till sjukhuset en timme före
det planerade besöket på fys lab,
för att pre-medicineras på barnmottagningen…

…här sitter Max och pappa i väntrummet
och tittar i Bamsetidning.

Vi fick första väga och mäta och WOW Max har
passerat det magiska 100 cm strecket (!!)
Det har tagit tid, men är där idag ;))

Premedicinering…

Vi fick sedan prata med en sjuksköterska
som frågade om vi ville ge Max pre-medicinering
alltså lugnande inför undersökningen. Hon frågade
om vi trodde att Max behövde det, eller om vi trodde
han skulle klara det utan. För det skulle bli en väntan
på 2 timmar isåfall med lugnande innan undersökningen.
Det kändes ju lite knasigt då de hade kallat en timme före ?

Men hur som helst så dividerade jag och Max pappa
och tog beslutet att Max inte skulle behöva lugnande.
Han har alltid varit väldigt duktig på alla undersökningar
och saker han gjort tidigare och visst lite gråt blir det nog,
men det blir det ju för alla, oavsett lugnande. För han blir
ju förhoppningsvis inte helt hysterisk eller vill springa därifrån.

Så vi tog beslutet tillsammans med sköterskan
att vi testar utan och skulle det inte funka skulle
vi få komma tillbaka och ta det, helt enkelt. Så då
blev det lite mer väntan och nu i ett annat litet
väntrum på barnmottagningen…

…där fanns det förstås olika roliga saker och leka
med och det var roligt spela fia med pappa och räkna
stegen. Sånt stort och fint skulle man ha hemma!

Dax att gå….

När det var dax att gå upp till Klin Fys
så smussla sjuksköterskan ner en isglass
i min väska att använda då sonden skulle
sättas ner…

…här bekantar vi oss med de två som skulle
sätta fast allt uppe på Klin Fys och här visar de
Max slangen. Sedan satt Max stadigt i papps knä
som höll fast honom och de började direkt med
att sätta in slangen direkt i näsan. Så jag fram med glassen
och så passade sköterskan att föra ner i slangen varje
gång Max svalde. Det blev lite gråt, men gick ändå väldigt
bra och så fort de hade fått ner den som de ville, så fick
jag hämta en låda med en massa skoj i….

…och Max valde sig först en rosa studsboll
och sedan fick han även ta en tatuering.
Samtidigt står sköterskan och håller fast
sonden….

….och så kollar de att den ligger rätt
och kopplar fast den med den dosan
som ska registrera det hela….

…sedan dax att sätta fast sonden på näsan och
kinden med tejp….

…och sätta fast dosan med ett bälte runt magen….

…här inser ju Max att det
värsta är gjort nu och är igen
på strålande humör ;)

Så från sonden i näsan tejpades
den fast på kinden och bakom
örat och överflödig slang rullas
ihop och tejpas fast på sidan på
kroppen och sedan kopplas ihop
med dosan som under ett dygn
ska hänga runt midjan och
registrera det hela.

Lycka….

Sedan fick Max hoppa ner och
testa den nya studsmattan på golvet….

…här ser ni dosan som
hänger på ett skärp.

Snälla var dom….

Ja, oj så snälla tanter.
Max fick först studsbollen och sedan
en tatuering. Sedan tog en av tanterna fram
ytterligare en väska ….

 

…och där fick han klistermärken
från alla blad, det var bamse och
andra figurer, hon bara tog fram
mer och mer ark, så Max hade
famnen full när han gick därifrån ;)

Det är ju förstås för att de ska
minnas allt det roliga och det är
ju så superbra.

Innan vi gick fick vi instruktioner att skiva ner alla måltider på ett schema.
Med klockslag då han började äta eller dricka och då han slutar, under hela dygnet.
Även skriva ner sömnen. Fanns även spalter att registrera om man får sura uppstötningar eller halsbränna, men det vet vi aldrig med Max, samt en spalt för bröstsmärta.
Sedan undvika äta det som är surt. Ingen saft och liknande. Så då startade vi dygnet.

Fira ….

Max var glad att nu få lämna stället
och sa glatt hejdå till tanterna då vi gick.
Såklart måste man ju fira att första delen var
bortgjord så en chokladboll måste man ju bara
få i sjukhusets cafeteria…

…den smakade bra vill jag lova!

…trött kille i bilen hem.

Kvällen….

Kvällen gick fint.
Max var nöjd som fick sitta mycket
vid iPaden dagen till ära ;)

..han besvärades faktiskt inte någonting av sonden
eller apparaten på sidan. Han tordes faktiskt röra sig
normalt, var lite rädd att han skulle bli helt paralyserad ;)

Tyck synd om mig….

Fast lite ”tyck synd om mig” blickar
kunde man få ibland och här får ni
den fångad på bild….

… var lite bekymrad då han skulle äta, men då vi frågade
om han äter med näsan, så skratta han varje gång
och sa ”…..nääää” och så gick det bra ;) Men antagligen
kanske han kände av slangen lite i halsen då han åt,
lite obehag….

…men det gick ändå super få i sig
lite kvällsmål innan läggdags.

Inför natten….

Här sitter Max på pottan och
här ser ni hur allt sitter fast….

…så när vi skulle tråckla på en pyjamas
så var Max lite orolig och så med alla sladdar,
så då lättare jag upp stämningen lite…

Jag sa:
”…Max du har ju sovit över hos din
syrra, så då tycker jag att det är dags för
mig att få sova över hos dig!!”
”…JAAAA!!” skriker Max glad och vi kunde
fokusera på hur vi ska bädda och hips, vips
så gick påklädningen bra ;)

…och oj så spännande det blev att mamma
skulle sova över (utan vetskap att det var för att
hålla koll på honom under natten ;)

Vi hade mysigt innan vi skulle sova och
Max busade med dockan Anna…

…han låg även och berättade för dockan Anna om
hans dag på sjukhuset och då berättade han snabbt
om han fått en slang och en dosa, men sen var det fokus
på studsbollen och de andra sakerna och chokladbollen ;))

Natten….

Om allt annat var lindrigt i sammanhanget
så blev natten jobbig. Men det är ju oxå för att
Max är aktiv under nätterna och vänder och vrider sig
ofta. Men det kliade antagligen i näsan och var lite
obehag från sondslangen för så fort han vred sig så ville
händerna i ansiktet. Så Puh, det blev hela tiden att hålla koll på
hans händer, så han inte skulle lyckas dra ut sonden. Så ingen
sömn alls för egen del. Ville absolut inte göra om allt, pga att
sonden farit ut och då blev det i stort sett vak hela natten lång…

…vi kilade fast dosan på ryggen mellan kalsonger
och lite tajtare långkalsonger, så den inte gled omkring ;)

Idag….

Så har det blivit en del underhållning…


…på programmet, men
eftersom morsan känt sig
halvdöd, så har det blivit
typ lite spel, iPad, film
och sånt.

Sedan beslutade jag
att ta bort sondslangen
hemma själv ( som vi fick
göra om vi ville) och så var
Max farmor och farfar så
snälla och for in med dosan
och jag slapp fara idag.

Att ta bort sondslangen gick
superbra. Max var så duktig.
Det var ju främst tejpbitarna som gör lite ont att ta bort, men det var
en tuffing….

…så här ligger den bortplockade apparaten
som vi då lämna in och så får vi se vad vi får för resultat.

Så hela allt gick väl superbra och smidigt,
lite jobbig natt, men när man är inställd, så går
ju det med. NU är det ju gjort !! :)

Max på akutmottagningen….

 

När Max feber åter igen steg till
39 grader mitt på dagen igår, efter varit
feberfri kvällen innan, så beslutade vi oss för
att göra ett besök på akutmottagningen
Sunderbyns Sjukhus på eftermiddagen, för
att få en läkare att lyssna på Max.

Kändes misstänkt att det kunde
vara något mera än bara en vanlig
förkylning, då han haft feber i 2 veckor
och som inte vill ge med sig.

Tjocksmockfullt……

Japp, akutmottagningen var tjocksmockfull
och den är ju inte stor i Sunderbyn. Dessutom har
de nu tagit bort den braiga lekhörnan som funnits
där man kan sitta med barnen och där det funnits
ett litet lekhus och annat skoj.

Men nu var det ett draperi för där och det
används nu som ett extra ”rum” för patienter.
Så lite trångt blir det ju då ett litet barnbord med
leksaker  ska rymmas i det vanliga väntrummet.
Inte så kul sitta där  i 3 1/2 timme med en liten
rastlös kille ;)

Första uppropet….

Vid första uppropet så fick vi komma
in till en sköterska och anmäla oss och
hon kollade saturationen (syresättningen)
och tog ett blodtryck på Max…

 

…det var spännande vid brodtrycksmätningen då det ”spände” kring armen
och sedan kolla när siffrorna skulle dyka upp på skärmen :) Sköterskan tyckte
att han var så duktig, så hon gick och hämtade en nallebjörn till honom och
sedan fick vi gå ut i väntrummet igen …

Väntrummet…..

Max bekantar sig nu med en man som som
sätter sig brevid honom i soffan. Ena armen är i mitella
och bandagerad och Max frågar:
”…vad du gjort?”
Mannen svarar:
”…jag har varit med i en motorcykelolycka
”…varför?” frågar Max ;)
”…ja det var dumt, eller hur” svarar mannen med ett skratt :)
Max pekar på armen och frågar:
”…har du ont?”
”…nä jag har inte ont i den här armen” svarar
mannen (trots att den ser blå ut och sydd på flera ställen!)
”…jag har mer ont i den här andra armen som jag tydligen
har brutit och gått med några dagar” och så pekar han på sin
andra som inte är bandagerad men oxå ser blåslagen ut och svullen.
”….varför då?” frågar Max ;)
”…ja, den är av och de måste laga den” svarar han artigt :)

Andra upproret…..

Blev hos läkaren som gjorde en undersökning
och kollade öron och halsen och lyssnade honom
över lungorna och hjärtat…

…det kittlas ju lite, då läkaren pillar med
stetoskopet och här ser ni nallen han fick tidigare….

….och så kan ju gärna Max busa lite oxå och då
blir det ju extra skoj vid undersökningen :)

Så läkaren konstaterar att hon hör något
på höger lunga och vill börja med att ta stick
i fingret och kolla sänkan.
Så ut i väntrummet igen …

Väntrummet…..

Det kändes som om Max fick upp stämningen lite
i väntrummet. Annars är det ju gärna lite tryckande
stämning där, eftersom de flesta är ju där för att de
har ont någonstans….

…men är ju lite rolig då han gärna ska läsa högt
ur böcker och här sitter han och läser för pappsen….

….och meningarna kan ju bli lite hur som helst, då han hittar på och
med stor inlevelse,  så det var många som började dra på mun där i väntrummet ;)

Upprop 3……

Då kommer en manlig sköterska
som då skulle ta prover på Max….

…. men vana och tuffa Max, var inte alls orolig över
att han skulle sticka honom i fingret. Först när sköterskan
håller på att göra iordning alla saker och frågar om han ska
få sticka Max i fingret  så säger Max lite busigt:
”…vi kanske sticka dig i fingret” till sköterskan.
Då säger sköterskan:
”…ja det kanske vi ska göra, eller kanske
vi ska ta och sticka din pappa”.
”…NÄÄ…., säger då Max högt, som han ska gå miste om
det hela…….stick MIG!” och så sträcker han fram sitt finger
snabbt, så han inte ska ta pappsen istället :)
Helt otroligt va?! ;)

…så han säger bara ett lungt ”..aj” när det sticker till
men sedan inget mer med det. Sedan tusen frågor:
”…vad gör du?” när sköterskan fyller ett rör med hans blod
och förstås ”…varför det?” :)

…och helt otroligt hade Max mycket blod att bjuda på(!!)
Han brukar ju vara snål om det, men nu forsade det ::))

Sedan när vi ska gå från rummet så säger Max till
sköterskan:
”…hejdå och tack, tack” väldigt artigt.
och sköterskan skrattar och säger:
”…men det är ju jag som ska tacka dig för blodet” :)

Lite skojigt….

Var det oxå att varje gång han blev inkallad till ett
rum, så gick vi i korridoren där det var sånna där röda
prickar på golvet, som hjlper en att hitta vägen. Då började Max
varje gång räkna dessa högt och ljudligt: …1….2….3….4….och sedan
kanske hoppa fram till 17….18….22 och alla som vi hinner passera
varje gång i personal och patienter, drar på mun ;)

Väntrummet….

Sedan efter provtagningen var det att vänta
i väntrummet igen. Lite nya ansikten hade anslutit
och Max frågade en dam med gipsad arm:
”…vad du gjort?”
Hon svarar:
”…jag har ramlat
Max säger:
”….var?”
”…när jag gick med mina stavar” säger damen.
”…varför?” frågar Max ;)
”…ja bra fråga, jag ramlade bara” säger damen och skrattar.
”…har du ont?” frågar Max.
”…ja   säger damen.
Så var den konversationen över :)

Upprop 4….

Efter en lång stund får vi komma
in hos läkaren igen som kan meddela att
sänkan var förhöjd och då hon även hörde något
på höger lunga, vill hon att vi gör en lungröntgen.
Så ut till väntrummet igen…..

Väntrummet…..

Pratar nu med en gubbe som sitter
brevid sin fru som har en fot högt upplagd
som är svullen och ond.
Max frågar gubben:
”…var ha du ont?”
Han förstår ju att alla som är på sjukhuset
har ju ont någonstans ;)
”…jag har inte ont någonstans” säger gubben.
”…utan det är min fru här som har ont i foten
och så pekar han på hennes fot.
Max frågar:
”…varför det?”
Gubben svarar:
”..hon har ramlat”.
Max frågar:
”…var?”
Gubben svarar:
”….i en trapp
Max frågar:
”…varför det?”
Gubben svarar:
”…ja det var klumpigt va?” och skrattar.
Konversation över.

Upprop 5……

Sedan äntligen blir vi uppropade
för lungröntgen. Max räknar som vanligt
prickarna på golvet i korridoren högt och
ljudligt och får en massa leenden till sig efter
där han går ;)

Jag går in med Max på lungröntgen och där
frågar tjejen om jag tror att han fixar stå eller
om han behöver ligga ner.

Jag tror absolut han klarar av att stå och då tar
hon fram fjärrkontrollen och dirigerar om alla apparater
i rummet och de far fram lite så där ”space-it” lite robot
aktigt och Max står helt förbluffad och säger bara:
”….wow!!” :)

Medan hon sedan ställer in alla saker
så kollar Max in grejorna lite närmare….


…det är ju lite fränt, då det lyser ;)

Tjejen visar Max hur han ska stå och hålla upp armarna
i en viss ställning och sätta hakan på ett ställe och sedan
andas in djupt och stå alldeles stilla. Mönsterpatienten,
gör exakt som hon säger vid de olika ställningarna hon vill ha
och säger efteråt:
”…men oj så duktig du var. Helt otroligt duktig, så du måste ju
få något av mig” Så hon hämtar en ask med leksaker och Max
väljer en liten bil och är supernöjd ;)

När vi går därifrån säger Max så artigt:
”…..hejdå och tack så mycket
Då skrattar tjejen och svarar:
”…det är jag som får tacka att du var så duktig

Väntrummet…..

Sedan hamanar vi förstås i väntrummet igen
för att invänta röntgensvar. Det blir en lång väntan.
Men Max som redan har hunnit charma gubben i soffan,
lyckas få honom att köra bil med honom ;) Max sätter sig
på golvet tvärs över och så kör de lilla bilen ( som han nyss fått
på rönten) mellan varann och Max kör även med gubben,
hur han ska göra och så ;)

 

…och andra som patienter som går förbi, skrattar lite ;)

Jag försöker säga efter en liten stund att gubben
inte behöver fortsätta nå mer, men han vill. Jag tror han oxå
tyckte det var roligt göra något, istället för att bara vänta , hi-hi!

Det som gör mig så himla glad sånna här gånger,
är ju att Max står och pratar med okända och för en konversation
och att de hör vad han säger :)) Man står som beredd att översätta,
men det är inte ofta man behöver göra det. Det gör mig så glad !

Vilken service….

Sedan efter ett långt tag, så fick vi komma in en sista
gång till läkaren som bekräftade att han har en liten
lunginflammation på höger sida och att han ska få medicin
3 ggr/dag i 10 dagar.

Innan vi far så säger Max högt:
”…hejdå” i väntrummet till alla och många är så gulliga
och vinkar och säger ”…hejdå” till honom med ett leende
i ansiktet och det känns som om Max livade upp
väntrummet lite fråan väldigt fromma männsikor till
att de började dra på smil-banden ;)

Klockan var nu 20.00 på kvällen och vi hade varit där
i 3 1/2 timme. Då får vi tips av läkaren att på ICA Maxi
har apoteket öppet till 22.00 (!!) och det kan man väl inte
annat än säga är service, va?!Så vid 20.30 knallade vi in och
hämtade ut medicinen och efter 21 tiden nångång var vi
hemma igen.

Så nu baciller……

Så nu bakterierna i lungan,
nu ska ni väck. Medicineringen började direkt
igår kväll och vi har hunnit köra 3 ggr idag.
Fick spectramox (om det stavas så?) och det är ju
godare än Kåvepenin, så Max tar det nästan utan
problem alls, så det känns som om det blir lindrigt,
återstår dock och se hur lillmagen klarar den.