Nu jädrans…

 

Japp, nu jädrans hoppas jag på lite
ordning och reda igen, lite rutiner
och FRAMFÖRALLT massor av
friska dagar framöver!! Ett vanligt
vardagsliv ett tag, tack!

När jag kollar tillbaka i almanackan har
vi varit sjuka i stort sett från 26 september
och tills nu (!!). Rekordhöst, kan man väl säga!

Laddar….

Så idag har det varit förberedelser inför förskola
och skola imorgon med allt som det innebär.

Trolldeg….

Max  hittade idag sina mallar och redskap till
deg, så då blev det beställning av en trolldeg ;)
Han blev eld och lågor då vi rörde ihop en
och så satt han länge och lekte…

     

…det blev allt från spagetti och köttbullar, till bilar,
pepparkakor och hundar ;)

Nu jädrans….

…ska vi försöka få igång allt som stått
stilla och som fått stå i pausläge länge.

Bland annat min nya kost, som jag så
fint kom in i (innan) men som under Max
sjukhusvistelse, bara var att ge upp, då det
inte funka med sånt där. Sedan när vi kom
hem, har inte orken funnits att orka engagera
sig igen, då det blev fortsatt avlösning av sjukdomar.

Så från och med imorgon, ska jag åter igen
försöka med LCHF kost, som jag tror min kropp
inte mådde så dumt på. Men eftersom det innebär
noll socker och minimum med kolhydrater, så
blev det en STOR gottepåse igår, som ett liten tröst
innan jag åter igen , bara får kika på de andras
lördagsgodis framöver ;)

Nä, det är inte så farligt, då det gått någon vecka, så
känner man att man mår bra av det, så det var synd,
det blev ett avbrott, i det hela.

Sedan ska Max träningsväskor i köket få nytt
innehåll, med något nytt roligt bus. Men jag måste
sätta mig ner och tänka, vad det är som vi ska
busa med just nu, vad som känns skoj och inspirerande.

Veckans planer….

I veckan ska det förhoppningsvis bli
att Max får vara på förskolan hela veckan.
På fredag ska han få fara på provtagning och
så ska han få influensavaccin, som blivit uppskjutet
några gånger under våran sjuktid.

November, blir en månad med en del besök
för Max på olika saker. Roligast är att det blir
en länsträff för familjer som har barn med DS barn.
Det var så länge sedan vi var på en, då vi haft oturen att
vara krassliga just då, så nu hoppas jag verkligen att vi
kan fara.

Alla helgons dag….

 

Idag på alla helgons dag har
vi besökt kyrkogården och
dess mysiga atmosfär….

  

…så det blev ner och tända några ljus för våra
nära och kära.

Fina ord….

Max storasyster började i morse med att skriva ner
fina ord på vita klisteretiketter med vattenfast penna….




…som hon då klistrade och dekorerade gravljusen
med. Visst blev de väl fina!

Vid gravarna….

Det var många ljus tända överallt vid gravarna
och vi tände våra…


 

 

Minneslund….

Efter vi tänt våra ljus, så gick vi en sväng
och bland annat fram till minneslunden,
där det var tänt många gravljus som
lös så vackert ihop…..

…..ja idag tänker vi lite extra på de våra som finns
där uppe bland molnen. Max storasyster gillar att få
höra olika saker om sin gammelmormor och gammelfarmor
och vilka minnen man själv har där som liten:

…exempelvis att man hos gammelfarmor alltid fick höra:
”men jag som inte har något att bjuda på” och sedan dukade
hon ändå upp hela köksbordet med diverse gott.
Där var Hansen´s skorpor med bregott och ett mjölkglas,
så underbart gott att doppa. Eller hennes hemlagade palt.
Mmmm….Man glömmer aldrig heller hennes snarkningar,
när jag sov över med min kusin ;)

…eller hos gammelmormor, där man sover över mycket
som liten. Hennes vita sminkbord, där man fick prova
halsband, örhängen m.m. Glömmer aldrig då man fick gå
ner i den halkiga trappen till källaren, där det fanns leksaker.
Eller hennes underbart sydda dockkläder. Eller att man alltid
åt smörgåsrån med kaviar hos henne som kvällsmål ;)

Det är så synd att man inte får ha kvar alla
för alltid. Men skulle vilja att barnen hade hunnit
få egna minnen av dem oxå.

Lekland…

 

Igår efter besöket hos ögonläkaren
begav vi oss iväg för ett litet roligare
besök, nämligen på leklandet ”Skeppet”…

Barnen lekte så bra ihop och Max storasyster gav
Max en hjälpande hand, då de klättrade upp i olika
klättermonduler. Målet med klättrningen var att få åka
i den långa och stora rutschkanan….

       

…och de åkte gång på gång. Helt otroligt att de orkade,
för det innebar ju en massa klättring innan, varje gång ;) 



…här vet jag inte vad de leker?
men de hade otroligt roligt :))

Barnens dag….

Så det blev lite av barnens dag igår.
De hade verkligen jättekoj och vi åt både mumsig
skräpmat till lunch och fikade glass ;)

Trots att mamsen och pappsen mest kunde sitta
i varsin skön fotölj, då barnen roade sig på egen hand,
så var det nog ändå vi som var tröttast då vi kom hem ;)

Trippens baksida….

Dock så klarar inte min fibrokropp så här mycket
aktiviteter på en dag. Vi var ju först på sjukhuset
med Max, sedan och åt lunch, ut till leklandet och
så skulle jag bara ”snippa in” och handla lite på
ICA på vägen hem.

Jag kände mig redan där, svimfärdig i kön.
Nej, nu måste jag nog begränsa, att det är en sak
som gäller, vi går mot vinter och då är jag extra
känslig och tyvärr är det nog bara inse att den
”sämre perioden” för mig är här.

För i natt blev det nästan dödsångest, fy sjutton
så dåligt jag har mått. Haft en sån fruktansvärd värk
över ryggen och revbenen. Kräktes ett par gånger
och ett tag tänkte jag att ger det sig inte med dopingen
snart, så antigen svimmar jag eller måste åka in akut.
Men oftast då jag är i det läget….då det är absolut som
värst, kan jag äntligen känna verkan av medicinen
och smärtan klingar bort.

Jag kunde somna en stund på morgonsidan igen.
Vaknade dock att det gjorde riktigt ont igen, så det
fick bli en risig morgon i rumssoffan framför bolibompa
och med omtänksamma barn som strykit mig och frågat
om de ska servera mig något ;)

Men med doping (vet inte vad jag skulle göra utan
värktabletter) så blev det bättre mot mitten av dagen
och jag har kunnat vara uppe på benen och sakta
komma igång igen. Så nu lämnar man den ”djupdykningen”
bakom sig och tänker att nu kan allt bara bli bättre ;)

Så här, när man börjar må bättre igen, så
känns det absolut värt, att vi gjorde gårdagen.
Nu släpper jag bakslaget och fokuserar bara på
det positiva, vi fick ju en heldag med familjen,
utanför husets väggar, första gången på länge :)

Ögonläkaren…

 

Idag började vi dagen med att fara
med Max till ögonläkaren….

…och det blev hela familjen eftersom det är höstlov.
Storasyrran var gullig och läste bok i väntrummet.

Planerat besök….

Vi hade ett planerat besök idag för att
höra angående Max överflöd av tårar.
Framförallt då han är utomhus och då det
blåser, så vill tårarna rinna nerför kinderna
och eftersom det inte vill ge sig, så ville vi
rådfråga idag….

…ögonläkaren började med att kika på Max ögon
och det tyckte Max var lite skoj ;)

Angående tårkanalerna….

Trånga tårkanaler hos barn innebär oftast att
det finns ett hinder eller ett stopp i tårkanalerna.
Hindret är vanligen medfött och ger rinniga och
kladdiga ögon. Om stoppet inte försvinner kan
det åtgärdas med en enkel operation.

Tydligen så kan det medfödda försvinna runt
3 års åldern, men eftersom Max nu är 4 1/2 så
kanske han behöver göra en sondering…eller
så att det är på G att bli bättre, då det inte nu
är så mycket besvär inomhus längre.  

Hur det funkar….

Tårarna bildas bland annat i tårkörteln
och överskottet dräneras i tårkanalerna,
som fungerar som avloppsrör.

I ögonvrån på det övre och det undre
ögonlocket finns små öppningar, tårpunkter.
Från dessa öppningar går små tårkanaler
vidare till tårsäcken som ligger vid sidan
av näsan. Tårsäcken övergår i en större
kanal som mynnar ut i näsan.

Operationen sker under narkos. En tunn sond förs in
i tårkanalen och öppnar upp membranet som täpper till.
Alternativt kan man göra en tårvägssonderingen med en liten tunn silkongummislang som träs genom tårkanalerna ned i näsan.
Slangen tas bort efter tre till sex månader och det kan ge mer
långvarig effekt. (Bilden och lite infotext lånat av St Eriks Ögonsjukhus)

Ögondroppar….

Ögonläkaren ville droppa lite gul färg i
Max ögon…..

…vilket var lite mindre skoj, men gick ändå bra.
Hon satt i en gul färg i ögonen, detta för att kunna se
hur länge det skulle ta för ögat att ”suga upp detta”.
Tydligen ett ”grovt” sätt att kolla tårflödet…

…hon kikade sedan med jämna mellanrum
hur det såg ut i ögat…

…hon passade även på att låta Max kolla på olika
”gömda” bilder i olika block. Här med speciella
glasögon, gode tuffa killen ;)….

….och här med en pinne på hennes näsa som han
skulle fokusera blicken på medan hon alternerade mellan
ögonen med den svarta plattan och enligt henne, såg allt bra ut.

Resultat….

Den gula färgen i ögonen som hon droppa
in, ska normalt sugas upp mellan 5-10 minuter
efter man stoppat i. Men det hade inte gjort det för Max,
så det kan visa att tårkanalerna är lite täppta och därför
får detta överflöd som rinner över.

Så vi diskuterade lite, hur vi ska göra.
Eventuellt kan det ju bli bättre för Max, att det
bara tar lite längre tid. Så alternativet är ju att
avvakta ett tag till och se.

För en narkos, är ju ändå en narkos med den
risk det kan medföra, även om det är ett litet
ingrepp som kanske går på 10 minuter.

Så vi beslutade helt enkelt att avvakta till
Max ska på sin årliga ögonkontroll i mars.
Om det inte har blivit bättre då, kanske vi gör
slag i saken då. Eller så får vi höra av oss om vi
vill ha det tidigare.

…så här gul i ögonen såg Max ut då vi
lämnade sjukhuset idag och här ser man ju att
det ”runnit över” lite.

Lite roligare besök….

Sedan for vi och gjorde ett litet
roligare besök med barnen, men
det skriver jag om sedan. Är helt slut
efter denna dag, trots att det är barnen som
mest kört 180 och vi har suttit och tittat på ;)

Eventuellt hoppar vi över badet imorgon.
Har varit väldigt kluven, men vill verkligen
att Max ska bli 100 % tipp- topp nu och det känns
som om det flöder många baciller i varmvattnet.
Känns kanske inte riktigt värt att redan utsätta
honom för det….

Avsluta med lite skoj….

 Denna sjukperiod som vi haft med Max
har ju inneburit en del nattliga sittningar
i famnen, då det varit värk och Max kallar
det att jag då ”sköter om honom” och så tecknar
han typ ”bebistecknet”, då han vaggar i famnen.
Sedan har det varit en del sovningar i ”stora sängen”
med mamsen och pappsen ;)

Igår kväll när han skulle sova,
var han sååå mysigt söt. Mamsen hade svårt
att inte ge efter för hans önskemål.

Han ville inte sova i sin säng och ska försöka
övertala mig att få komma till våran säng.
Han börjar med att säga/teckna:
”…ont i axlar” och sedan ”..sova stor säng”.
Han har ju förstått att om han säger att han har
ont nu, så får han komma. Men det var lite otippat
att han just skulle välja axlarna ;)
Jag säger:
”nej, du ska sova i din säng nu, för nu
är du ju frisk”.
Då säger han:
”…du sköta om mig” och så tecknar han bebisen
och syftar på famnen och så ser han så där bedjande ut.
”…nähe”, säger jag lite skrattande.
Då lutar han sig fram och tar mitt ansikte i sina händer
och riktigt försöker med all sin charm och säger:
”…snäääälla” ;) 

En smart liten herre, som börjar lära sig
alla knep till övertalning och vilka kort man
ska spela ut ;)