Ultraljud hjärtat & ortopedverkstan….

 

Det märks att vi närmar oss julen.
När vi idag steg in på Sunderbyns sjukhus,
var det rent ut sagt folktomt i foaljén. Det är nog inga
som har tid att vara sjuka nu, mitt i allt julstök :)

hjartamedtext2-copy.gif

Hjärtkoll…..

Vi var idag på hjärtkollen,
som det nu var ett år sedan sist. Så det var riktigt pirrigt. Vi vet ju att det troligen kommer bli någon mer hjärtoperation i framtiden för Max, men ju längre fram vi kan skjuta det, ju bättre.

Vi fick börja med att kolla längd och vikt och ja, han har blvit några centimeter större, om än det
går sakta ;) Är nu 91,5 cm lång och väger 15,4 kg.

EKG undersökning…..

Sedan till nästa rum där en sköterska tog först
ett EKG på hjärtat. Ett EKG visar hjärtats elektriska
aktivitet och så sätter man fast en massa elektroder över
bröstkorgen och vid handleder och fotleder…..


 

 kortet till höger är när Max tar ett av sina första EKG då han är
nyfödd och så andra kortet är från idag.

…sköterskan frågade Max om han kunde ligga helt stilla
medans hon tog EKG och det gjorde han verkligen.
Rörde inte minsta fena =)

Blodtryck……

Sedan tog även sköterskan ett blodtryck
på honom……

 

För att blodet ska kunna cirkulera i kroppen krävs att hjärtat alstrar
ett visst tryck, det s.k. blodtrycket. Man brukar ange två siffror för
blodtrycket, det övre (höga) och det undre eller (låga).

Blodtrycket mäts oftast via en manschett som fästs runt
en arm eller ett ben. Hjärtkamrarnas sammandragning kallas
för systole. Det tryck som uppstår då kallas för det systoliska
och motsvarar det övre blodtrycket. Hjärtkamrarnas vidgning
kallas för diastole. Det tryck som man då mäter kallas för det
diastoliska och motsvarar det undre blodtrycket.

Hos en 1 åring ligger det systoliska blodtrycket kring
100 mm Hg och det diastoliska kring 60 mm Hg och det
anges som 100/60. Hos en 5 åring är motsvarande
blodtryck kring 105/65

Ultraljud på hjärtat….

Sedan in i nästa rum där en ultraljudapparat väntade.
Medans vi väntade på hjärtspecialisten så hittade Max
en rolig leksak……

…..när han sitter här med bar överkropp så ser ni nog
ärret från hjärtoperationen på bröstet, som han gjorde
ungefär 5 veckor gammal.

så här såg det ut 3 dagar efter han var hjärtopererad
nere i Göteborg på Drottning Silvias barnsjukhus.

Idag var både den norska hjärtspecialisten och den
hjärtläkaren som vi hade då Max låg inlagd då han föddes.



här är oxå bilder från idag och från då han är tillbaka
efter hjärtoperationen och ska göra ultraljud. Han
har växt till sig lite ;)


här tittar hjärtläkaren på dataskärmen hur Max
kurvor är

Vid ultraljudsundersökning av hjärtat sänds ett ljud som
inte hörs in i hjärtat utifrån bröstkorgsväggen. Ljudet
reflekteras tillbaka från hjärtats väggar och klaffar.
En dator skapar sedan en bild av det reflekterade ljudet
och läkaren kan se hur hjärtats väggar och klaffar rör sig. 

Med ultraljud kan läkaren mäta de olika hjärtrummens
storlek samt väggarnas och klaffarnas tjocklek. Med så kallad
dopplerteknik kan blodflödet i hjärtat registreras. Med
dopplertekniken kan läkaren avgöra om en hjärtklaff läcker
eller är förträngd. Om klaffen läcker går blodet i fel riktning.
Om klaffen är förträngd är blodets hastighet genom klaffen
förhöjd.

Så det som konstaterades var att Max har fortfarande sitt
läckage i en av hjärtklaffarna i hjärtat som bedöms som
litet till måttligt och kanske lite mer åt det ”måttliga” hållet.
Men läkaren säger att det är lite svårt att se. Men att det är
ungefär som det var för ett år sedan. Så han ville inte se oss
förrän om ett år igen. Däremot om vi upptäcker att Max blir
väldigt anfådd eller flåsig vid liten ansträngning, så ska vi
höras av oss, för då kan det ha försämrats.

Men annars såg det bra ut med flödet i lungpulsådern, där han
har tagit bort en klaff. Vill ni läsa mer om Max hjärtfel har jag
skrivit mer utförligt i högerspalten.

Så pust så skönt !!! Bara andas ut igen och ladda för ett nytt busigt år;)
Det känns alltid skönt då man har gjort denna koll och man åter igen
en påminnelse om hur lycklig man ska vara över sina underbara barn
och ta till vara på varenda dag man har tillsammans.

Jag gjorde ett bildspel om Max hjärta förra året på
alla hjärtans dag. För att uppmana lämna ett bidrag
till forskning om barnhjärtan…..

Går även nu i juletid att ge en liten slant om man vill.
De har vi gjort och vill du oxå bidra…. klicka här
så kommer du till deras insamling >>>>

Ortopedverksan…..

Vi hann ju även vara och besöka ortopedtekniska
verkstan idag efter hjärtkollen….

….där har vi den underbara ”Nisse” som jobbar och
fixar och donar. Går verkligen hem hos barn =)

Medans Nisse hämtade gjutformarna hann Max
hitta en
racerbil och körde lite rally på golvet.

Sedan fick Max ställa sig och gjuta av en form
på sina fötter…..



….och så ska Nisse göra några nya mjuka sulor till
Max fötter som han ska ha i både inne och uteskorna.
Detta på grund utav att han trampar väldigt innåt med
fötterna.

Så vi hann med mycket idag på en gång!
Kom ihåg nu att ta till vara på alla mysiga dar med
nära och kära nu!

Läkarbesök, ortopedrond & hjärtkoll…

Torsdag den 10 december 2009

 
Ja, vi har hunnit med mycket på en förmiddag.
Det är skönt då det för en gång skull har kunnats planera ihop på samma förmiddag alltihopa, då har man det bortgjort, även om det blir en del.

Vi kom upp till Sunderbyns sjukhus redan 8.40. Men vi får då veta att hjärtspecialisten från Umeå är försenad. vi fick vänta litegrann i väntrummet och Fanny och Max utforskade allt möjligt. Här har de krypit in i en koja =)

Efter en stund fick vi komma in och börja med att väga och mäta Max. Det känns som om han börjar bli stora killen.

Han fick nämligen idag för första gången väga sig som vanligt, stående på en våg med kläder.
Tidigare har det alltid varit nakenvikt. Han är nu 85 cm lång och väger 13 kg. 
När jag checkar av honom mot ”Downs Syndrom egna vikt och längkurva” så ligger han lite under sin kurva på längden och följer bra med vikten.
Här finns en länk till dessa vikt och längkurvor: Growth Charts for Children with Down Syndrome

 EKG på hjärtat….

En sjuksköterska gör alltid ett EKG på hjärtat. Då fäster de elektroder på bröstkorgen och runt fotleder och handleder på Max. Sedan får de en hjärtkurva utskriven på papper som de ger till hjärtläkaren. Sköterskan frågade just om Max brukar tycka det är jobbigt att sitta still, men vi sa just att tidigare har det brukat gå bra, men det är ju som sagt ett halvår mellan gångerna, så det är svårt att veta. Men vi testade att han bara satt i mitt knä istället för att ligga och det funkade super. Han satt blixtstilla hela tiden =)

Läkarbesök….

Vi fick klämma in ett läkarbesök av jourdoktorn på barnmottagningen då vi ändå skulle få vänta på hjärtläkaren. Max utslag har blivit värre och runt munnen hade det idag på morgonen bildats blåsor som spruckit. Så den kvinnliga läkaren kunde konstatera att våra misstankar stämde…. SVINKOPPOR. Attans! Men det var ju skönt att få det konstaterat. Så han fick utskrivit antibiotika i flytande form som han ska äta i 10 dagar. Vanligtvis skriver de oftast ut en salva, som man ska hålla på att smörja med, men hon sa att det var ganska besvärligt, då man ska hålla på lyfta på skorporna och smörja. Så det var skönt att hon istället ville skriva ut vanlig medicin istället. Det var även skönt få göra bort det här och inte behöva till vårdcentralen för att kolla.

Men nu får inte Max vara på dagis eftersom svinkoppor är smittsamt mellan små barn. Så kopporna ska först hinna torka ut och ramla av innan  han får gå tillbaka. Så förhoppningsvis är han väl okej till måndag, när han nu får en dryg helg på sig.

Ortopedrond….

Innan det var dax för ultraljud på hjärtat hade vi inbokad ett besök på en ortopedrond. Där var Max sjukgymnast, en barnortoped, en barnläkare och en ortopedtekniker. Max fick ta av sig skor och byxor och springa omkring och leka i en gympasal medans de kollade in honom. Det var framförallt fötterna de skulle kolla, eftersom vi tycker att han går så mycket på insidan av fötterna. Vi vill veta om han behöver något speciellt stöd så att det inte blir någon fel belastning då han går.

Men skönt nog så säger barnortopeden att det inte är någon fara. Hon tycker inte att han belastar fel, utan det är på grund av att han är plattfot (finns i släkten) som det ser ut så. Men hon kollade in och undersökte fötterna och tyckte att han ska ha stabila skor med lite hålfotsinlägg, om han inte tycker det blir obehagligt. Så ortopedteknikerna kommer beställa hem sånna till honom och så ska sjukgymnasten prova ut dem senare till Max.

Vi frågade även det här med inneskor. Han har ju nu ”ortopediska stabila skor” inne på dagis ( han har sluppit dem hemma, eftersom han då bara vill ta av sig dem) och vi ville veta om det är jätteviktigt att fortsätta med dem. Ibland känns det som de är lite ivägen då man ska klättra i myshörnan eller liknande. Barnortopeden tyckte vi kunde variera mellan skor och ”barfota” på dagis. Han behöver inte ha dem hela tiden och att vi inte behöver ha dåligt samvete över att inte ha dem. Men hon tror att fötterna mår bra av att ändå ha dem litegrann. Men anpassa lite efter vad man ska göra på dagis. Men eftersom han har slappare muskeltonus allmänt i kroppen så är det bra med välja stabila skor både ute och inne.

Sjukgymnast avstämning….

Eftersom vår sjukgymnast oxå var på plats så blev det att surra med henne litegrann efter träffen. Hon tycker att Max är duktig på att röra sig och håller igång.

  • Man kan tänka på att det är bra med att klättra,
  • att både dra och skjuta olika saker, tränar rygg och magmuskler.
  • Att stå på tå och sträcka sig efter saker.
  • Att stå och parera (typ stå och fånga stor boll eller liknande) och
  • att gunga i vanlig gunga är bra  träning och bra för balansen.
  • Sedan är bad det allra bästa för hela kroppen.
  • Sedan tror hon på hästridning för Max i framtiden. Det brukar ge väldigt bra träning. Då får jag lite ”panik” jag som har lite svårt för våra ”fyrbenta vänner”. Men då sa hon att typ fyrhjulskörning är ungefär lika bra träning =) så då kändes det som om det problemet var löst. Inte svårt att motivera till sån körning längre fram tror jag =D
Ultraljud på hjärtat….

Då var det till slut dax för utraljudet på hjärtat.

Här sitter Max och väntar
på hjärtläkaren bredvid
ultraljusapparaten. Samma
hjärtspecialist fortfarande
som vi träffade första gången
dagen efter Max föddes och
som vi sedan har träffat med
jämna mellanrum under dessa
2 1/2 åren. Lite glesare och glesare.
Nu kommer det dessutom bli ännu
glesare (jippii!!)

För hjärtläkaren tycker att vi nu
kan ses om 1 år istället för ett 1/2 år
som vi har haft tidigare och det känns
ju toppen. Det såg nämligen lika bra
ut i hans hjärta som vid förra
undersökningen.

Max har ju 2 olika hjärtfel….

  1.  Inne i själva hjärtat har han ju fått nya väggar och hjärtklaffar då han var 5 veckor gammal. Han har en klaff som läker litegrann där. Men han sa att förra gången fick vi höra att läckaget var ”lite till måttligt” men idag säger han att kunde nästan vända på det ”måttligt till lite” istället, alltså i positiv riktning. Han tror att det är ett läckage som Max kommer kunna leva med, om det nu inte blir större längre fram.
  2. Sedan har han ju även bortopererad en klaff upp i lungpulsådern och där läcker det litegrann. Men det är ett bra flöde i dagsläget. Skulle det läckaget bli större med tiden, så måste man kanske kolla närmare på den om det behöver någon åtgärd. Men han sa att det är inget man kan förutspå idag hur det är om typ 10 år. Han trodde att det isåfall var mycket längre fram. Hjärtläkaren sa att om Max skulle bli väldigt och påtagligt anfådd av väldigt liten aktivitet, kan det vara ett tecken på att det har blivit mer läckage i någon klaff och att vi då ska höra av oss, men han tror inte att så blir fallet med Max.

Så med en lättnad inom sig så lämnade man undersökningsrummet och ska förhoppningsvis inte behöva återvända dit förrän om 1 år igen.

Fika…..

Visst har vi hunnit med mycket under 1 timme och 45 minuter??!!
Såklart hade vi lovat barnen fika efter alla undersökningar och de var rejält sugna . Så vi tänkte först äta lunch med någon gobit efteråt. Men klockan var 10.45 då vi stod i resturangen och maten öppnade 11.00. Vi orkade inte vänta, så laddade med en massa fika istället (!!) Gott var det! Sedan tog vi en senare lunch hemma istället.

Nu sitter jag gode trött….

Bägge barnen bestämde sig för att inte kunna sova igår kväll och det tjorvades hit och dit. Max somnade inte förrän efter 22- tiden och Fanny 23.30 ! Dessutom blev min natt inte den bästa och så ett sånt här digert program på förmiddagen. Puh! Skönt att det inte är något mer planerat i veckan. Ska skicka iväg tösen på skolan imorgon då hon piggat på sig nu under dagen. Så synd att Max inte får fara, han längtar nog tillbaka på dagis.

Hjärtat pickar på….

 Måndag den 11 Maj 2009

Hjärtkontroll i Sunderbyn.
Nu börjar det vara svårt att ha en positiv liten kille då det är sjukhusbesök, för så fort han ser dessa vitklädda tjejer på sjukhuset, så blir han misstänksam. Så han var redan ledsen under vägning och mätning. Så då blev det heller inte så kul då alla elektroder skulle på plats, då man ska ta ett EKG på hjärtat. Så jag och en tjej hade fullt sjå att sjunga för honom och underhålla honom medans han satt i pappas knä och den andra grejade med elektroderna. Men faktiskt satt han så still, att det blev en utskrift =)

Sedan fick vi komma in till hjärtspecialisten för ett ultraljud på hjärtat. Där var faktiskt Max still och låg bara som en snäll liten kille och kollade intresserad på vad ”gubben” gjorde. Så där höll jag först lite andan inför vad han skulle säga. Vår hjärtspecialist brukar vara ganska fåordig och snabb, så jag blev lite paff idag, då han visade och berättade och visade  på dataskärmen hur flödet var i hans hjärtklaff som läker. Det var skönt att höra att han fortfarande har ett ”litet till måttligt” läckage i klaffen, precis som för 6 månader, så det har inte blivit större. Han tyckte även att flödet uppe, där klaffen är bortplockad, upp mot lungpulsådern, var som förväntat. Så nu kan man pusta ut lite. Vi ska få komma på besök igen om 6 månader. Så nu kan vi släppa lillhjärtat och slippa vara oroliga för det. Det pickar på bra. Skönt!

På vägen hem, så tog vi en sväng förbi pappsens jobb i Luleå.
Så där passade Max på att visa alla ”gubbar” (och en tjej=) vilka färdigheter han har och han charmade nog allihopa =)

Nu blir det äntligen dagis igen imorgon.
Max längtar nog efter kompisarna.

annaskrift2 copy

Besök på Sunderbyns Sjukhus…

Torsdag den 7 Februari 2008

Idag har vi varit på planerat återbesök hos hjärtspecialist Dag Teien. Hjärtläkare Ingela Heimdahl var även närvarande. De gjorde EKG och ultraljud på lillhjärtat.
Men det börjar inte vara lätt att utföra dessa undersökningar nu, när lilleman, börjar vara aktiv. Han drog genast bort elektroder man fäster över bröstkorgen, då man gör EKG :-) Sedan vid ultraljudet, så vill han förstås inte vända huvudet åt det håll som läkaren vill, för att kunna kolla lungpulsådern :-) Han älskar ju alla sladdar och kablar man kan dra i!
Det såg ungefär likadant ut som vid förra undersökningstillfället i Oktober 2007. Hjärtklaffen som också tidigare har läkt litegrann läker nu ”lite till måttligt”. Men det var tydligen ingen fara.

Vi tog upp problemet vi har nattetid och hjärtläkaren tror inte att det ska vara något som kommer från hjärtat. Men Max fick ju sluta med vätskedrivande medicin i mitten av November och problemen nattetid började ju före jul någon gång. Så för att ta det säkra före det osäkra, så ska vi få pröva ge honom vätskedrivande till natten igen. Detta för att kunna utesluta att det kan vara tal om någon liten hjärtsvikt, på grund av läckaget i klaffen. 

Så nu ska Max få äta 1 ml Impugan till natten i en månad. Om vi inte ser någon skillnad, så är det bara att vi slutar på en månad. Skulle vi se skillnad, ska vi höra av oss till Sunderbyn igen och så få vi se hur vi fortsätter. Annars vill inte hjärtläkaren se om förrän om 6 månader. Så det känns ju tryggt och skönt. Då ser ju lillhjärtat ganska bra ut :-)

När jag hämtade ut medcinen idag, så hämtade jag även ut Bricanyl som han tidigare fick utskrivet av barnläkarne i Piteå. Men när jag läser på förpackningen, så står det att man inte ska kombinera dessa läkemedel. Så då passade jag på att ringa läkaren i Piteå på hennes telefontid nu på eftermiddagen för rådfrågning. Så vi avvaktar med att prova Bricanyl i nuläget. Vi kollar först om vätskedrivandet har någon effekt. Jag frågade även om hon hade fått något svar på glutenprovet och det hade hon. De visade negativt. Så i nuläget är det inte tal om gluten. Men det kan ju ändras med tiden. Men det kändes ju skönt att det var negativt.

Så det har varit en dag med många läkarsamtal känns det som. Men det känns skönt att få prova medicinen igen och förhoppningsvis kunna utesluta att det inte har med hjärtat att göra. Nu återstår det att se, hur vi ska få i honom medicinen???
Det var ju den medicinen som han INTE gillade. Vi var ju så glada då vi slapp den.
Han blir ju mer och mer medveten om allt, allt gick ju bättre då han var liten bebis. Han börjar ju vara stora karln med en egen vilja. Men på något sätt ska det väl gå. Det måste ju gå….